Palestinaaktvisterna drar sig inte för någonting, utan ser tvärtemot ut att utöka sina aktioner. Senaste i onsdags manifesterade de utanför entrén till Karolinska sjukhuset. Om denna manifestation var tillståndsgiven har de tillåtits passera en gräns.

Så här såg det ut framför Karolinskas huvudentré den 1/7. Klicka för större bild

En av deltagarna beskrev manifestationen så här. ”Stor manifestation för Palestina utanför Karolinska sjukhuset i Solna. De samlades utanför entrén till det stora sjukhuset. Banderoller vecklades ut, skyltar togs fram och mikrofonen gick varm”. Alltså utanför entrén till ett sjukhus. Reaktionerna har varit många. En av dem reagerar så här på sin Facebook-sida och texten är kopierad rätt av.

Jag försvarar yttrandefriheten. Jag tycker att människor ska få uttrycka sina politiska åsikter och engagera sig i frågor de brinner för. Det gäller även vårdpersonal som privatpersoner.

Men här går, enligt mig, en viktig gräns.

När en legitimerad barnläkare står i arbetskläder, med stetoskop, namnskylt och titel synliga framför Karolinska Universitetssjukhuset och deltar i en politisk manifestation, uppstår en fråga som är större än den enskilda sakfrågan.

Sjukvården bygger på patienternas förtroende. En patient, eller ett barns föräldrar, ska aldrig behöva fundera över om den som vårdar dem samtidigt företräder ett politiskt budskap i sin yrkesroll. Vårduniformen ska signalera trygghet, professionalism och opartiskhet.

Därför handlar detta inte om vilken sida man står på politiskt. Samma princip borde gälla oavsett budskap.

Min fråga är därför:

* Anser Karolinska Universitetssjukhuset att det är förenligt med sjukhusets riktlinjer att bära uniform, titel och namnskylt i en politisk manifestation?

* Hur ser Socialstyrelsen och andra ansvariga myndigheter på gränsen mellan privat yttrandefrihet och den legitimerade yrkesrollen i vården? Legitimationen innebär ett särskilt ansvar att värna patienternas förtroende och säkerhet.

* Bör politikerna tydligare slå fast vilka principer som ska gälla för offentlig vård?

Det här är inte en fråga om att begränsa yttrandefriheten. Det är en fråga om att skydda det kanske viktigaste vården har: patienternas förtroende.

I inlägget presenteras också en bild. Klicka för större bild

Jag vet vad kvinnan heter, men det är irrelevant för alla utom för hennes arbetgivare som borde ha ett och annat att säga. Dock uppträder hon i sociala medier, käckt iklädd religiös mundering på samtliga bilder t.o.m. på de där hon badar.

Det relevanta står i Facebook-inlägget. ”Anser Karolinska Universitetssjukhuset att det är förenligt med sjukhusets riktlinjer att bära uniform, titel och namnskylt i en politisk manifestation?”

En fråga som bör läggas till. Är det förenligt med Karolinska Universitetssjukhusets riktlinjer att man tillåts arbeta i religiös mundering?

Då vrider vi klockan tillbaks till 2017. En kvinna anmäler Södersjukhuset till DO för att hon inte får bära slöja och långärmat på arbetstid. Enligt kvinnan själv, som kände sig kränkt, är detta nödvändigt enligt hennes religion. Hon hade tidigare arbetat på Karolinska där hon enligt egen utsago fått bära både slöja och löstagbara ärmar.

Om det är samma kvinna vet jag inte, då namn saknas i artikeln, men 2016-11-16 avkunnas en dom i Stockholms tingsrätt där Karolinska anmälts av en kvinna som av religiösa skäl bär slöja som täcker hela kroppen när hon vistas bland människor som inte tillhör den närmsta familjen.

Karolinska har än idag tydliga regler kring hygien, där det bl.a. står att personalen skyddar sina patienter genom att bära arbetskläder med kort ärm.

Regionerna är också tydliga, men man har tvingats göra undantag. Kring klädregler står följande:

• Arbetsdräkt tillhandahålls av arbetsgivaren och får endast användas i arbetet.
• Arbetsklädernas ärmar ska vara så korta att de slutar ovanför armbågen.
• De ska bytas dagligen eller oftare vid behov, t.ex. då de blivit våta eller synligt förorenade.

Anledningen är beskriven: Arbetsdräkten ska vara kortärmad vid patientnära vårdarbete för att möjliggöra en korrekt handdesinfektion samt minska risken för smittspridning via kläder. Långärmad arbetsdräkt, till exempel läkarrock eller kofta/jacka, får inte användas i samband med patientnära vårdarbete. Långa ärmar som kavlas upp kan glida ner. Det är därför inte tillåtet att bära ett långärmat plagg med uppkavlade ärmar under arbetskläderna.

Men så görs det förstås undantag: Det är inte tillåtet att kombinera arbetskläder med privata kläder. Undantag är underkläder, strumpor, huvudduk och kortärmad ren tröja under arbetsdräkten.

Kan vi en gång för alla slippa tramset om att slöjan är frivillig? Läs den här artikeln på Kvartal där Sofie Löwenmark listar 100 domar där muslimska kvinnor och flickor tvingats bära slöja p.g.a. heder och religiöst tvång.