EU. Missnöjet med brexit växer i Storbritannien. Regeringen stakar ut en ny kurs, trots högljudda protester från högern. Under de tio år som gått sedan Storbritannien röstade för att lämna EU har ingen premiärminister ifrågasatt utträdet. Nu har landets ledare Keir Starmer bytt tonläge. I Storbritannien jämförs det med valet i Ungern. ”Till skillnad från Péter Magyars storseger över Viktor Orbán är vår helomvändning mer teknokratisk, som tagen ur tv-serien ’Yes, Prime Minister’”, skriver The Independent i en ledare.
Det handlar om ett lagförslag som gör det möjligt för Storbritannien att anamma EU-lagar utan att varje lag behöver granskas av underhuset. Det skulle göras genom att använda de så kallade Henrik VIII-befogenheterna, som tidigare utnyttjades av Boris Johnson för att kringgå parlamentet och bryta med EU:s regler.
Nu skulle samma system användas för att bryta med brexit och föra Storbritannien närmare EU, enligt experter.
I en intervju med BBC säger Keir Starmer att det handlar om att blicka framåt, inte bakåt: – Vi försöker förenkla handeln och minska på företagens arbetsbörda så att priserna sjunker.
Enligt premiärministern kräver en tid av ”stor osäkerhet” närmare band till EU både då det gäller ekonomin och säkerhetspolitiken.
Brexit i blåsväder. Labourregeringen har också för första gången sedan de fick makten 2024 börjat rikta kritik mot brexit. Kursändringen har stött på hårt motstånd inom högern. Reform-ledaren Nigel Farage kallar lagförslaget för ett ”svek”.
– Britterna röstade inte för att acceptera andras regler, vi kommer att kämpa mot det här, säger han i ett uttalande.
Men folkopinionen har börjat svänga. Mätningar visar att motståndet mot brexit ökar. Bara 30 procent anser att det var rätt att rösta för att lämna EU, hela 75 procent av väljare mellan 18 och 24 anser att brexit var fel beslut.
Det är därför Labour och Keir Starmer nu valt en ny linje, enligt den ansedda valexperten John Curtice, professor i statsvetenskap på universitetet i Strathclyde. Han skriver för BBC att det är tydligt att Labour nu satsar på ett närmare förhållande med EU.
Storbritannien utsatt. Det beskrivs särskilt vara två förändringar som ökat trycket på en ny EU-linje.
Trots mothugg från brexitanhängare har flera tunga studier visat att utträdet varit negativt för ekonomin. Bland annat uppges landets BNP vara 6 procent lägre än om Storbritannien stannat kvar inom EU.
Storbritannien hade i fjol den högsta inflationen bland G7-länderna. Nu larmar IMF att landet är särskilt utsatt för de ekonomiska följderna av kriget i Mellanöstern.
– Labour tycks ha dragit slutsatsen att landet måste bli mer ambitiöst då det gäller förhållandet till EU om ekonomin ska ha en chans att återhämta sig, skriver John Curtice.
Beslutet att backa från brexit uppfattas också som ett sätt för Labour att markera att partiet står för förändring.
– Det ger partiet något det saknar nu, en djärv och positiv agenda för framtiden, skriver Financial Times kolumnist Gideon Rachman.
Samtidigt har relationen till USA försämrats. Donald Trump har under de senaste veckorna upprepade gånger kritiserat Keir Starmer. Kritiken, och Irankriget, har till och med fått högerröster som Reform-ledaren Nigel Farage och de konservativas partiledare Kemi Badenoch att börja ta avstånd från den amerikanska presidenten som är djupt impopulär i Storbritannien.
Allt fler i Storbritannien ifrågasätter dessutom det så kallade särskilda förhållandet och bara 14 procent anser att förhållandet fortfarande är intakt.
Det innebär enligt experter att det inte längre uppfattas som en risktagning för politiker att uttrycka sig positivt om EU.
Men trots att motståndet mot brexit ökar leder det högerpopulistiska och euroskeptiska partiet Reform fortfarande i mätningarna. Partiet ligger på 28 procent, jämfört med Labours 21 procent.
Labour kan ändå vinna på en EU-vänlig linje, enligt John Curtice. Partiet har enligt honom förlorat fler väljare till de två partier som stöder en återförening med EU än till Reform.
– Labour kommer inte att gå framåt genom att bara vända sig till Reform-väljare. Partiet måste också vinna tillbaka de som gått till De Gröna och Liberaldemokraterna och vill ha en återförening med EU.
Redan den 7 maj kan regeringen få en första fingervisning om folkopinionen. Då hålls lokal- och regionalval kring hela landet. Både euroskeptiska Reform och EU-vänliga De Gröna har gått starkt framåt.
-Pettersson tror att Storbritannien kommer tillbaka till EU, men det kommer att dröja minst tio år till. Något tidigare kommer Norge och om bara något år är det dags för Island gissar jag. Det är inte för att EU är fantastiskt bra på något sätt utan för att alternativet är sämre.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
De är klart att socialisterna i Labour gillar Sovjet 2.0 i Bryssel. Lika barn leka bäst. Samtidigt är Labour bara tredje största parti. Störst är Reform UK (med Nigel Farage som låg bakom Brexit) med 25 % följt av Conservative (22%) och Labour (21%).
Storbritannien är utsatt. De har släppt in kreti och pleti under många år.
Låt mig vara klar; jag är för samarbete. Tyvärr är EU ytterligare ett lager, överstatlighet med icke folkvalda i ledningen. Ta tillbaka EG, skrota parlamentet, halvera lönerna i Bryssel och låt kommissionen åter vara ett kansli.
Förvånar mig inte en sekund om det som drabbar England är en organiserad bestraffning från vänstern i Bryssel !
De har möjligheter till handel via alla hamnar , gynnade sin industri och har naturlig gräns mot omvärldens invandring . . .
Med ”rätt” politiker så kan allt köpas !