ENERIGIPOLITIK. Den 11 mars 2011 drabbades nordöstra Japan av en trippelkatastrof: jordbävning och tsunami, följt av härdsmälta i kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Händelsen minskade tilliten kärnkraft och året därpå stängde Japan alla sina kärnkraftverk. Men sedan dess har regeringen gradvis startat om kärnkraftverken, och i januari återöppnades reaktor 6 i Kashiwazaki-Kariwa som är Japans och världens största kärnkraftverk, skriver Kina-Media.
Reaktorn skulle ha tagits i kommersiellt bruk i mitten av mars, en vecka efter årsdagen för katastrofen i Fukushima. Men detta har skjutits upp till april på grund av en elektricitetsläcka.
Icke desto mindre visar återstarten av världens största hur kärnkraften har fått allt mer utrymme i Japans energipolitik på senare år, då den anses bidra till ekonomisk säkerhet och stabilitet i ett oroligt världsläge.
Den allmänna opinionen har också svängt till förmån för återstart av kärnkraftsreaktorer, även om den ännu inte helt har kastat av sig Fukushimas långa skugga.
En omstöpt energipolitik
Ett år efter Fukushimakatastrofen stängdes samtliga 54 kärnreaktorer ned i Japan. Landet kämpade redan med utsläppsminskningar, och noterade 2013 sina högst uppmätta utsläpp någonsin då kärnkraften 2010 stod för 25 procent av Japans elektricitet.
Tidigare planer om 50 procent elektricitet från kärnkraft till 2030 ersattes med stora mängder importerade fossila energikällor i form av flytande naturgas, olja och kol.
Förutom ökade utsläpp innebar nedstängningarna alltså även ett större beroende av omvärlden. Då elpriserna sköt i höjden och hotade Japans globala konkurrenskraft, så sågs fossil energiimport som ett billigare alternativ till stora investeringar i förnybart.
Samtidigt började de första kärnkraftverken återstarta 2015, men i långsam takt under nya och striktare säkerhetsregleringar.
Men 2020 ändrades den klimatpolitiska tonen. Japan hakade på andra industriländer genom att sätta ett klimatneutralt mål till 2050.
Utsläppsminskande åtgärder sågs nu inte längre som ett hinder för ekonomisk tillväxt. Tvärtom skulle den japanska ekonomiska modellen nu baseras på ”grön tillväxt”, och målsättningarna för 2015 års Parisavtal fördes in i japansk lag.
Förnybara energikällor blev en ”topprioritet” i Japans strategiska energiplan från 2021, även om en viss ”nödvändig mängd kärnkraft” också skulle användas.
Ett spänt världsläge
Men vad som verkligen kom att förändra Japans kärnkraftspolitik och den allmänna opinionen i frågan var Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Sanktioner mot Ryssland rev upp världens energimarknader med högre gaspriser, och därmed även höjda elpriser i Japan.
Regeringen behövde därför tänka om sitt stora importberoende av olja och flytande naturgas, inte minst den senare då Japan är världens näst största gasimportör efter Kina.
Året efter den ryska invasionen antogs en lag för att öka kärnkraftens roll i ambitionen om ett fossilfritt samhälle. Livslängden för reaktorer förlängdes till högst 60 år, och man skulle dessutom satsa på nya kärnkraftverk i form av små modulära reaktorer (SMR).
I den senaste energiplanen från februari 2025 fortsatte man på samma spår och gick från ”maximering” av förnybart till att också maximera kärnkraft.
Efter den konservativa premiärministern Takaichi Sanaes valframgångar tidigare i år så har fokuset på kärnkraft ökat ytterligare, för att stärka landets självförsörjning och strategiska oberoende.
Självförsörjningen av energi ligger nu på drygt 10 procent, och regeringen har en målsättning på 30–40 procent till 2040. Men under ett kampanjtal förra året så meddelade Takaichi att hon siktar på ”100 procent självförsörjning”.
Även om uttalandet inte är realistiskt så har Irans stängning av Hormuz-sundet ytterligare understrukit vikten av en större inhemsk energiproduktion. Japan importerar i dagsläget 90 procent av sin råolja och 10 procent av sin naturgas från Mellanöstern.
Enligt premiärminister Takaichi skulle en full återstart av reaktor 6 i Kashiwazaki-Kariwa minska importbehovet av flytande naturgas genom Hormuz-sundet med 40 procent.
Läs hela artikeln på Kina-Media…
-Pettersson noterar att de japanska politikerna verkar ha varit klokare än sina svenska kollegor. När Japan stängde sina kärnkraftverk så lades dessa i malpåse och gjorde reaktorerna möjliga till att återstarta. I Sverige gjordes det mer eller mindre omöjligt att återstarta genom att börja riva reaktoranläggningarna, komponenter och rörsystem sköljdes med syror för att minska radioaktiviteten, vilket kan påverka materialens egenskaper negativt. Svårersättliga komponenter har avlägsnats ur systemen och sålts till andra kärnkraftverk. Simulatorer som krävs för träning av personal har rivits. Jag tror att besluten att göra återstart omöjligt var politiska och inte tekniskt/ekonomiska.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
– Det som inte kommer in i kalkylen för miljöpåverkan är alla sidosystem man skulle behöva bygga om man inte hade planerbar kärnkraft och vattenkraft att tillgå. Om man ska bygga ett system dominerat av vind och sol så måste du bygga väldiga lagringsmöjligheter också. Och det kommer inte gratis, varken i pengar eller miljöpåverkan.
https://energyplaza.vattenfall.se/blogg/karnkraft-lagst-koldioxidutslapp-over-en-hel-livslangd
Problemet med Fukushima var inte själva kärnkraftverket utan ett ställverk som man glömt (?) att tsunamisäkra. Tredje generationens kärnkraftverk kräver extern kraftmätning för att fungera. Efter Fukushima så utrustades svenska kärnkraftverk med ytterligare reservkraft. Jag vill minnas att Forsmark har två eller tre reservkraftverk per reaktor samt ytterligare några mobila enheter.
Varför kan Japanerna återstarta sina kärnkraftsreaktorer när inte vi Svenskar kan återstarta våra kärnkraftreaktorer?
Därför att de japanska kärnkraftverket stängdes av, inte stängdes ned. I Sverige började nedmonteringen direkt för att förhindra återstart. Den skada som de gröna khmererna gjort landet kan inte överskattas.
Vänsteraktiviserna var extremistiska och tog chansen att fullständigt sabotera möjligheterna av att återstarta de nedlagda kärnreaktorerna. Aktivisterna visste mycket väl att de skulle gå straffbefriade om de mot förmodan skull åtalas.
Tjänstemanna-ansvar!?
Svenska politiker är knappast kända för långsiktighet längre än 4 årsperioder..
Bara det inte ligger på i en förkastningszon.