Ekonomisk bakläxa för Finland med flera…

UTRIKES. Finland har misslyckats med att hålla ordning på statsfinanserna och bryter mot EU:s budgetregler. Det slår EU-kommissionen fast i sitt ekonomiska höstrapport som presenterades på tisdagen. Samtidigt får Sverige grönt ljus för sin budgetpolitik, men varnas återigen för gamla makroekonomiska obalanser.

Finlands statsminister Petteri Orpo

EU-kommissionen drog på tisdagen igång nästa års så kallade planeringstermin. I fokus stod bedömningen av hur medlemsländerna hanterar sina statsbudgetar i en tid av ekonomisk osäkerhet och geopolitiska spänningar. För Finlands del blev beskedet tungt: landet har ett alltför stort underskott och kommissionen rekommenderar nu att ett formellt underskottsförfarande inleds.

Beslutet innebär att Finland kan sälla sig till den grupp länder som satts under striktare övervakning för att tvinga fram en sanering av ekonomin. Finland hade hoppats på att de nya reglerna om undantag för försvarsutgifter skulle räcka.

”Försvarsrabatten” räckte inte. Enligt EU:s regler får budgetunderskottet inte överstiga 3 procent av BNP. Finland ligger klart över denna gräns. I år prognostiseras underskottet till 4,5 procent och det väntas ligga kvar på höga nivåer även nästa år.

EU har en undantagsklausul som ger medlemsländer rätt att räkna bort ökade försvarsutgifter – en direkt konsekvens av kriget i Ukraina och behovet av upprustning – när underskottet beräknas. Men även när de finländska satsningarna på försvaret räknades bort, landade underskottet på 3,4 procent för 2025.

När man räknar bort Finlands försvarssatsningar ser man att underskottet som vi prognostiserar för 2025 på 4,5 procent endast delvis kan förklaras av denna högre nivå av försvarsutgifter, sade en hög EU-tjänsteman till journalister.

Tjänstemannen klargjorde att den finska ekonomin har problem som går djupare än bara ökade kostnader för militären. – Vi landar på en siffra på 3,4 procent när man tar bort de extra nivåerna av försvarsutgifter. Följaktligen anser vi att det finns skäl att rekommendera att Finland placeras i ett förfarande för alltför stora underskott, sade tjänstemannen.

Tyskland klarade sig på målsnöret. Även Tyskland granskades under lupp för att ha överskridit treprocentsspärren. Men till skillnad från Finland klarade sig EU:s ekonomiska motor undan ett sådant förfarande, tack vare de försvarsinvesteringarna.

Tyskland har ökat sina försvarsutgifter med motsvarande en halv procent av BNP sedan 2021. När kommissionen justerade siffrorna för detta landade det tyska underskottet på 2,6 procent – alltså under gränsvärdet. – Vi drar slutsatsen att en position med alltför stora underskott inte är motiverad, sade den höga EU-tjänstemannen om Tysklands situation.

Nästa steg för Finland är att kommissionen inhämtar ett yttrande från EU:s ekonomiska och finansiella kommitté. Därefter väntas ett formellt beslut och en rekommendation om en ny korrigeringsplan för att få ner underskottet.

Sverige: Godkänd budget men kvarstående obalanser. För Sveriges del var dagens besked betydligt ljusare, åtminstone vad gäller statens finanser. Sverige placeras i kategorin ”efterlever kraven” när det gäller utvecklingen av nettoutgifter. Finansminister Elisabeth Svantessons budgetplaner för 2026 bedöms ligga i linje med de rekommendationer som ministerrådet tidigare antagit.

Däremot flaggar kommissionen återigen för strukturella problem i den svenska ekonomin. I den så kallade rapport om förvarningsmekanismen, som också släpptes på tisdagen, pekas Sverige ut som ett av sju länder som kräver en fördjupad granskning.

Det handlar om makroekonomiska obalanser som funnits under lång tid. Kommissionen har tidigare år varnat för hushållens höga skuldsättning och en dysfunktionell bostadsmarknad. Även om inga nya länder lades till på varningslistan i år, kvarstår Sverige i gruppen som behöver ”fördjupade granskningar” tillsammans med bland andra Italien och Nederländerna.

Fokus på konkurrenskraft. Höstpaketet är startskottet för den europeiska planeringsterminen, den granskningsprocess som samordnar medlemsländernas ekonomiska politik. Årets upplaga präglas tydligt av den nya kommissionens fokus på konkurrenskraft och produktivitet, i linje med den så kallade Draghi-rapporten.

Valdis Dombrovskis, EU:s ekonomikommissionär, tryckte på att Europa måste generera sin egen tillväxt i ett svårt globalt läge.

Med lanseringen av planeringsterminen 2026 sätter vi Europas konkurrenskraft mitt i centrum för vår dagordning, i linje med konkurrenskraftskompassen, sade Valdis Dombrovskis i ett uttalande.

Finland är inte ensamt i övervakningsklassen. Redan nio länder omfattas av underskottsförfarandet: Österrike, Belgien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen, Slovakien och Rumänien. Flera av dessa länder har större underskott än Finland.

Läs mer på Yle och Europeiska kommissionen

-Pettersson säger att Finland har ett svårt läge med en lång gräns mot Finland som nu är stängd för affärer. Polen och Frankrike ligger illa till stora länder med stora underskott. Grekland som tidigare var en katastrof verkar ha hämtat sig…

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

  • Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
  • Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

5 thoughts on “Ekonomisk bakläxa för Finland med flera…

  1. Om jag minns rätt var det Lettland, Slovenien, Portugal, Grekland, Irland och Cypern som behövde hjälp för 15 år sedan, dessa är nu alla bland de bästa i klassen.

    11
    • Anonym24, skatterna behöver inte höjas. Runt 1965 hade vi råd med ett försvar som kostade 4 procent av BNP och betydligt lägre skatterna än idag. Vi hade också skolor och poliser i mindre samhällen. Vårdköer var knappt uppfunna och vi hade mycket färre byråkrater och mindre kommunhus.

      15
      2
  2. EU har kommit till vägs ände! Ett tragiskt men en naturlig följd av globalistisk politik. Vi har helt enkelt fel människor i ledningen. Ingen som är intresserad av Europas väl och ve utan sina egna (sjuka) egenintressen! Hur fan kunde det bli så är?

    33
    1

KommenteraAvbryt svar