Ett indiskt distrikt planterade 15 miljoner träd

DEN GRÖNA BUBBLAN. Vi hör och läser nästan dagligen om det ena efter det andra märkliga och högteknologiska exprimenten för att minska koldioxidutsläppen och klimatpåverkan, de kostar enorma pengar och gör ingen nytta.

”Experter” och de flesta andra vet att växtlighet binder koldiox och gör jorden grönare och svalare. Att plantera träd är en utmärkt idé men för det krävs mest hårt arbeta och det finns enorma ytor. Tänk er att Saharas öknar en gång var skogsbevuxna liksom Bohusläns kobbar.

Vijayapura i den Indiska delstaten Karnatak led av torka, värme och tillväxt av städer och bebyggelse när den lokala myndigheten började plantera skogar från grunden.

Vijayapura i delstaten Karnataka

Under det senaste decenniet har Vijayapura planterat och underhållit mer än 15 miljoner träd och förvandlat regionen från torr till grön.

Planteringen av dessa skogar sammanföll med påfyllningen av århundraden gamla vattentankar och sjöar. Kanaler och upphöjda ledningar byggdes för att leda bort flodvatten, vilket förbättrade grundvattennivåerna och tillgången till en grundläggande resurs: dricksvatten.

Skogar sträcker sig nu från Vijayapuras norra spets till dess lantliga utkanter i söder.

Vijayapuras distriktsadministration tillskriver trädtäcket de sänkta temperaturerna i området med minst 0,6 grader Celsius från 2017 till 2023, enligt uppgifter från delstatsregeringen.

Utrotningshotade svarta bockar, leoparder, ormar och flera fågelarter har blivit en vanlig syn.

Projektet började sommaren 2016, då Karnatakas totala skogstäcke var cirka 20 %. MB Patil, Karnatakas dåvarande minister för vattenresurser, fick veta av en skogstjänsteman att Vijayapura endast hade ett skogstäcke på 0,17 %. ”Jag tyckte att han gjorde ett misstag”, sa Patil i en intervju. ”Den dagen tänkte jag att vi borde göra något åt ​​det.”

Patil samarbetade med naturvårdare för att utarbeta en plan: Ett offentlig-privat partnerskap investerade motsvarande 200 miljoner koronr i att plantera skogar. En ideell organisation bildades för att kringgå långdragna statliga processer. Skogsvårdare identifierade mark för att plantera hundratusentals träd under de kommande 10 till 15 åren. Och 14 nya statliga plantskolor tillhandahöll plantor.

Nåväl, det blevsuccé, läs vidare på the New York Times…

-Pettersson är inte expert men undrar om träd för 200 miljoner är bra mycket bättre och billigare än koldioxidinfångning för 20.000 miljoner i Stockholm?

Får 20 miljarder för att fånga koldioxid

Stockholm Exergis testanläggning för bio-CCS vid Värtaverket. Foto: Stockholm Exergi.
Skog i Vijayapura, Karnataka, Indien

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

  • Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
  • Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

9 thoughts on “Ett indiskt distrikt planterade 15 miljoner träd

  1. ”Tänk er att Saharas öknar en gång var skogsbevuxna liksom Bohusläns kobbar.”

    NASA publicerade för något år sedan satellitbilder som visar att Sahara krymper tack vare att den omkringliggande växtligheten ökar. Detta tack vare att koldioxidhalten ökat.

    Om de kommunala stadsplanerarna planerade för mer grönområden skulle temperaturen minska då asfalt och betong magasinerar värme. Det ger dessutom bättre livsmiljöer för stadsbor.

  2. Det är knappast i Sverige det behövs mer träd, men naturligtvis finns det andra ställen man kan plantera träd på.
    CO2-tramset tror jag inte på, men träd sänker temperaturen både lokalt och globalt.
    Tyvärr drar stora dyra projekt till sig lycksökare om projekten kan lura till sig allmänna bidrag eller subventioner.
    Politikerna som är lättlurade och ansvariga0 borde bli betalningsansvariga.

    27
  3. Träd för 200 miljoner är både bättre och billigare än koldioxidinfångning för 20.000 miljoner som Energimyndigheten tilldelat Stockholm Exergi: ”En makalös manick som lurat skjortan av Energimyndigheten, som accepterar lögnen”, skriver Klimatupplysningen.se, och att ”pengarna ska uttalat vara för bioCCS” (Carbon Capture and Storage)…”det mest flagranta exemplet på vansinniga klimatprojekt, som enbart kan nå mätbara resultat vad gäller uppnådd hastighet i att bränna kapital, 20 miljarder kronor rakt ner i det svarta klimathålet.”
    ”Kort rapport från CCS-träsket”:
    https://klimatupplysningen.se/kort-rapport-fran-ccs-trasket/

    35
    2
  4. Och vad är det för märkligt med det?
    I Sverige återplanteras i stort sett lika många nya plantor som dom träd som avverkas årligen.
    Antalet känner jag inte till, men det åligger alltid markägaren att alltid plantera nya plantor efter en avverkning.

    28
    2
    • Titta på gamla foton och jämför med nya. Träden närmast gården hamlades för att bli djurfoder . Sverige har genom sina lagar med planterings krav efter avverkning beskogat landet. Finnmarken där savolakserna bedrev svedjebruk är ett exempel. Dikningsförbud. Rädda våtmarkerna har noll koll.

KommenteraAvbryt svar