ENERGIPOLITIK. Kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf förordar att staten tar huvudansvar för nya investeringar i kärnkraft. Kärnkraftssamordnarens andra delrapport har publicerats där det ges en förtydligad bild kring hur ett statligt investeringsbolag för kärnkraft kan utformas.
Andra rekommendationer från utredarna är att myndigheter måste underlätta och förbättre regelverken för ny kärnkraftsutbyggnad. Det handlar bland annat om Energimyndigheten, Boverket och Strålsäkerhetsmyndigheten som fått nya regleringsbrev från regeringen. Regeringens intention är att myndigheterna ska samordna sina tillståndsprocesser för att undvika dubbelarbete och förhindra att regelverken krockar med varandra.
En punkt i kärnkraftssamordnarens rapport är hur man ska undvika den svenska lagen om offentlig upphandling. På grund av den bör privata upphandlare och inte staten upphandla ny kärnkraft. Kärnkraftssamordnaren menar att enskilda aktörer slipper det formella förfarandet för upphandling som när det gäller kärnkraftverk är extremt omfattande och kan ta lång tid.
Uppenbart är att regeringen nu satsar kraftfullt för att få ny svensk på plats. Både finansiering och tillståndsprocesser ska underlättas och såväl internationella som regionala investerare erbjuds mycket gynnsamma villkor där staten går in som garant.
- Delrapport 1, publicerad 2024-06-20
- Delrapport 2, publicerad 2025-01-31
***
TIDIGARE 2024-12-05 Vad kostar det att inte bygga ny kärnkraft?
ENERGIPOLITIK. Ny kritik har dykt upp kring finansieringen av kärnkraft. Kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf anser att man i stället måste fråga sig vad det kostar att inte bygga ny kärnkraft. ”Man måste säkerställa leveranssäkerheten i systemet”, säger han till Tidningen Näringslivet.
Remissrundan för promemorian, ”Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft”, löpte ut i går, tisdag, och remissvaren varierar liksom energidebatten generellt. Vissa är positiva medan andra är negativa.
Branschorganisationen Svensk Solenergi, liksom myndigheten Energimarknadsinspektionen oroar sig exempelvis för de så kallade prissäkringskontrakten som föreslås till 80 öre per kilowattimme.
Upplägget innebär att kärnkraftsaktören får betalt från staten om elpriset är lägre än 80 öre per kilowattimme – medan kärnkraftsaktören betalar tillbaka till staten om elpriset blir över 80 öre.
Den stora kostnaden för ett kärnkraftverk är inte bränslet. Uran är nämligen billigt eftersom det behövs så lite, medan exempelvis ränta på den höga initiala investeringskostnaden samt löpande utgifter till löner för verkets många anställda snarare är drivande faktorer i kalkylen för en potentiell kärnkraftsinvesterare.
Dessutom är kärnkraft en baskraftkälla som inte kan regleras lika effektivt som exempelvis vattenkraften. Det tar lång tid för ett konventionellt kärnkraftverk att rampa upp och ned – och kostnaden för personal och ränta på lån blir man inte av med även om reaktorn drar ned effekten när produktionen hos väderberoende kraftslag är hög och elpriserna därmed låga. Kärnkraften mår alltså bäst av att slippa reglera utan i stället producera dygnet runt och det lönar sig ofta för kärnkraften att fortsätta köra även om elpriserna är låga vissa timmar när elproduktionen hos väderberoende kraftkällor är väldigt hög. Väderberoende kraftslag vill förstås i stället att andra kraftslag ska vara mer flexibla baserat på väderförutsättningarna, som till exempel vattenkraft och gaskraft är bättre på.
Faktum är att elområdena i Sverige är en konsekvens av kärnkraftsnedläggning, menar han. När den andra reaktorn i Barsebäck lades ned fick Svenska kraftnät problem med överföringen inom landet vilket tvingade Svenska kraftnät att begränsa överföringen till Danmark. Detta ledde till att Danmark stämde Svenska kraftnät i EU-kommissionen vilket så småningom resulterade i fyra elområden.
Därefter har ytterligare reaktorer lagts ned och överföringskapaciteten har fortsatt att påverkas.
– Nu ser vi samma sak igen, där ett nytt snitt i elområde 3 (mellersta Sverige) börjat uppträda som gör att Svenska kraftnät måste begränsa ännu mer och det finns förslag på ytterligare elområdesindelning. Jag tycker att vi borde gå åt andra hållet och se till att vi får ny kärnkraft i södra Sverige så att vi åter kan gå mot ett elområde på sikt.
Läs hela artikeln på Tidningen Näringslivet…
-Pettersson säger att det är dyrt att bygga ny kärnkraft men det var dyrare att lägga ned sex fungerande reaktorer och inte bygga de två nya som hade varit klara idag om inte S och MP förstört världens bästa fossilfria energisystem.
- 1000 miljarder kronor, lågt räknad kostade nedläggningen av kärnkraften
- Så förstörde vi världens bästa energisystem
- Vindkraften slog förlustrekord 2023
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Varför skulle staten bidra till kärnkraften det var staren som beslutade att lägga ned kärnkraft..
Varför skall man lita på en mentalt svag stat eller hjärndöda politiker innom sossialdemokrtin .vars intresse enbart rör genusfrågor. Där olika bokstavskombinationer.
Där olika perversiteter är gällande politiska frågor
Finns företaget ASEA -Atom kvar så kan de få uppdrag att bygga nya kärnkraftverk i Sverige .och att Uniper i Tyskland ska hållas borta från Svenska marknader ,helst att Svenska företag ska få uppdrag att bygga kärnkraftverk. Tack för frukostkaffet mina herrar.
Men det är viktigt att hålla tyska Uniper borta.
När ”skrivbordesnissar” utan verklighetsförankring och välfylld plånbok kan resultaten endast bli dåliga för slutkonsumenten !!!!