"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." – FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19
…kan varmt rekommendera boken ”Jussi: sången, människan, bilderna”, en jubileumsbok som gavs ut 2010 då det var 50 år sedan Jussi Björling dog, och att året därefter, 2011, firades 100-årsjubileet av hans födelse.
Bokens huvudredaktör Jacob Forsell har haft tillgång till ett unikt material av anteckningsböcker från farfadern, sångaren, operachefen och löjtnanten John Forsell. ”Bör kunna bli ngt!” skrev Forsell när den 17-årige Jussi hade provsjungit för honom 1928.
(-ur några recensioner av boken: ”Jussi Björling är kanske den störste tenor vi någonsin lyssnat till. ”Rösten med tårar i” är fortfarande älskad och spelas oupphörligen över hela världen. Jussi är älskad, inte bara för sin undersköna sång utan också för att han var en människa med både styrka och svagheter. I stora stunder, på de ledande operascenerna, var han den uppburne världstenoren, i svaga stunder var han dalpojken från Stora Tuna.” http://www.boktugg.se/bok/9789113027838/jussi-sangen-manniskan-bilderna/
En tenor som varit borta i över 60 år och ännu har ingen kommit fram som kan axla hans mantel som det heter. Har köpt ett par utgångna vinylskivor av denne operasångare och man blir lika imponerad av rösten varje gång. Tyvärr lyckades Borlänges politiker ordna så att hans museum lades ner pga vikande besökare.
Dalarna är usla på att hylla sina stora musiker i resp kommun: Calle Jularbo, Putte Wickman och Charlie Norman. Tyvärr.
Tack för Jussi och Hela natt.
När Jussi Björling dog sommaren 1961 stod det i feta rubriker på löpsedlarna: Jussi är död.
Det räckte med ”Jussi”. Han var folkets tenor, älskade av hög som låg, inte minst låg. Han uppträdde på de stora scenerna men lika gärna i Furuviksparken.
Idag lägger det mångkulturella Borlänge ned hans museum.
Men vi vet: Jussi är inte död. Jussi lever!
…kan varmt rekommendera boken ”Jussi: sången, människan, bilderna”, en jubileumsbok som gavs ut 2010 då det var 50 år sedan Jussi Björling dog, och att året därefter, 2011, firades 100-årsjubileet av hans födelse.
Bokens huvudredaktör Jacob Forsell har haft tillgång till ett unikt material av anteckningsböcker från farfadern, sångaren, operachefen och löjtnanten John Forsell. ”Bör kunna bli ngt!” skrev Forsell när den 17-årige Jussi hade provsjungit för honom 1928.
(-ur några recensioner av boken: ”Jussi Björling är kanske den störste tenor vi någonsin lyssnat till. ”Rösten med tårar i” är fortfarande älskad och spelas oupphörligen över hela världen. Jussi är älskad, inte bara för sin undersköna sång utan också för att han var en människa med både styrka och svagheter. I stora stunder, på de ledande operascenerna, var han den uppburne världstenoren, i svaga stunder var han dalpojken från Stora Tuna.”
http://www.boktugg.se/bok/9789113027838/jussi-sangen-manniskan-bilderna/
…bilder från två uppslag i Jubileumsboken om Jussi (4 sidor av 264)
https://dez1v4fbcawql.cloudfront.net/product/3749/12107970/63d68aaccf7d4.jpg
https://dez1v4fbcawql.cloudfront.net/product/3749/12107970/63d68aadbe3a8.jpg
En tenor som varit borta i över 60 år och ännu har ingen kommit fram som kan axla hans mantel som det heter. Har köpt ett par utgångna vinylskivor av denne operasångare och man blir lika imponerad av rösten varje gång. Tyvärr lyckades Borlänges politiker ordna så att hans museum lades ner pga vikande besökare.
Dalarna är usla på att hylla sina stora musiker i resp kommun: Calle Jularbo, Putte Wickman och Charlie Norman. Tyvärr.
Folket från fjärran land vill inte gå på det museet.
Tack för Jussi och Hela natt.
När Jussi Björling dog sommaren 1961 stod det i feta rubriker på löpsedlarna: Jussi är död.
Det räckte med ”Jussi”. Han var folkets tenor, älskade av hög som låg, inte minst låg. Han uppträdde på de stora scenerna men lika gärna i Furuviksparken.
Idag lägger det mångkulturella Borlänge ned hans museum.
Men vi vet: Jussi är inte död. Jussi lever!
Oj, så många fel det blev. O HELGA ska det såklart vara. Och Jussi dog inte på sommaren 1961 utan på hösten 1960.
Så ska det vara.
God Jul på er
Leif
Mycket bra val, tack Pettersson!
Fantastiskt fin bild med snön, till skillnad mot de sönderbombade arabländerna.
Tack för den bästa! Den lär man inte få höra i SR.
Nej, handklaver och klarinett ska det va