Billigaste och snabbaste kärnkraften för södra Sverige finns i Tyskland

ENERGIPOLITIK. Den 15:e april 2023 stängde Tyskland ned de tre sista av landets kärnkraftverk och avslutade därmed en drygt 60 år lång kärnkraftsepok. Tyskland har sedan 1960 haft totalt 36 kärnreaktorer som i någon form har producerat el till samhället. I Östtyskland fanns sex reaktorer men de stängdes av säkerhetsskäl vid återföreningen 1991.

I augusti 2011 stängdes åtta reaktorer permanent efter regeringsbeslut som en reaktion på kärnkraftsolyckan i Japan. En plan för att avveckla kvarvarande nio reaktorer lades fram, där tre reaktorer stängdes åren 2015-2019, tre vid nyårsafton 2021 och de sista tre skulle stängas vid nyårsafton 2022. På grund av energikrisen i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina beslöts att de tre sista reaktorerna skulle behållas i drift till 15 april 2023, och därmed underlätta elförsörjningen över vinterhalvåret. Figur 1 visar den årliga elproduktionen för alla reaktorer 1970-2022.

För hälsoeffekter på grund av minskade luftföroreningar har den tyska kärnkraften, lågt räknat, räddat över 100000 liv, och det minskade antalet allvarliga skador i form av lungsjukdomar och andra hälsoeffekter kan räknas i över en miljon. Det är inte bara luftföroreningar som kostar människoliv, utvinning och transporter kostar också.

När det är mulet och blåser dåligt i Tyskland så rusar priserna inte bara där utan även i grannländer som Danmark och Sverige med flera länder.

Tyskland är Sveriges största handelspartner, och brottas nu med ekonomisk kris, regeringskris samt en gas- och elkris. Importen har skenat, elpriserna är höga och kärnkraften har vunnit mark i opinionen.

Nyligen kom en rapport från energianalysföretaget Radiant Energy Group, som tittat på de ekonomiska och tekniska förutsättningarna att genomföra en återstart av de nedlagda kärnkraftverken i Tyskland.

Denna rapport visar att totalt 9 av de 31 reaktorer som landet nu håller på att avveckla skulle kunna återstartas – och vissa av dem både väldigt snabbt och till en låg kostnad.

Man har delat in reaktorerna i olika klasser beroende på hur långt man kommit i avvecklingen. Emsland och Brokdorf med totalt 2 745 megawatts kapacitet bedöms till klass 1 (grönt på kartan) med en kostnad under en miljard euro per styck samt återstart inom 1-3 år.

”Brokdorf skulle potentiellt kunna återtas i drift före slutet av 2025 till en kostnad som är avsevärt under 1 miljard euro”, skriver de.

Återstart av klass 2-reaktorer (blått på kartan) beräknas kosta mellan 1 och 3 miljarder euro per reaktor och skulle kunna återstartas senast 2032 varav vissa, som exempelvis Grohnde, betydligt tidigare. Inom klass 2 återfinns totalt 7 reaktorer och totalt 9 400 megawatt kapacitet.

Kärnkraftverket Emsland är ett av de som kan återstartas snabbt. Bild: Martin Meissner

-Pettersson hoppas det blir en jobbig, dyr och kall vinter för Tyskarna så de tänker om och startar de reaktorer som går och starta. Vill inte Tyskland starta kanske Sverige kan köpa de nio rektorerna.

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

  • Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
  • Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

3 thoughts on “Billigaste och snabbaste kärnkraften för södra Sverige finns i Tyskland

  1. Pettersson! God Jul och Gott Nytt År. (Tack för länken!) En enastående idé! 🙂 Jag föreslår att vi skickar Ebba för diskussioner omgående när tyskarnas nya regering har tillträtt … Kümmel är Vattenfall sen länge hälftenägare i, så det kan bli en bra startpunkt. Alla reaktorer tycks vara välanvända, men med många års kvarvarande livslängd.
    Framåt våren kan tyskarna ha mjuknat ordentligt i kk-frågan… 😉
    beroende på hur hårt elkostnaderna drabbat dom under vintern …

  2. Det är banne mig inte ofta jag håller med Dadgostar, men hennes förslag att prissätta svensk elkonsumtion i paritet med svensk produktionskostnad, och kanske t.o.m. med ett pristak finner jag mycket klokt. Sedan får svenska elproducenter ta betalt vad de vill av tyskar o danskar m.m. när de säljer el. Ända tills de skäms.

    37

KommenteraAvbryt svar