BROTTSLIGHET. Sex medieföretag vägrar lämna ut bilder och filmer så att åklagaren ska kunna identifiera misstänkta för grovt sabotage mot blåljusverksamhet efter koranupplopp i Malmö.

Bakgrund: Efter en koranbränning i Malmö utbröt ett upplopp som utmynnade i grovt sabotage mot blåljusverksamhet, mordbrand och grov mordbrand. Förundersökning pågår mot flera identifierade misstänkta personer. Några personer har redan åtalats och vissa har även dömts, respektive frikänts.

Upploppet bevakades av flera olika mediehus, där fotografer tog många högupplösta bilder och filmer. Åklagaren frågade mediehusen om de kunde lämna ut sitt material eftersom han behövde materialet för att kunna styrka brott. Mediehusen nekade till detta. Åklagaren begärde då edition hos tingsrätten. Både tingsrätten och senare hovrätten avslog åklagarens begäran med bland annat motiveringen att ett editionsföreläggande inte får användas i syfte att få fram identiteten på personer som ännu inte är misstänkta för brott.

Riksåklagaren har överklagat ett beslut från Hovrätten över Skåne och Blekinge och yrkat att filmer och foton från sex medieföretag ska lämnas ut till åklagaren i ett ärende om bland annat grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Den fråga som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva är när det i en förundersökning med en skäligen misstänkt person kan finnas hinder mot edition (att förelägga någon att lämna ut skriftlig bevisning) eller exhibition (att förelägga någon att förevisa ett föremål som kan utgöra bevisning). I det aktuella fallet har domstolarnas skäl till att inte förelägga medieföretagen att lämna ut bevisningen bland annat varit att personer som inte är misstänkta för brott kan komma att bli det om bevisningen skulle lämnas ut.

Målet aktualiserar även frågor om intresseavvägning och proportionalitet när en åklagare begär ut material från ett medieföretag för att använda som bevisning i ett brottmål.

I överklagandet konstaterar riksåklagaren att reglerna om edition och exhibition inte kan användas mot någon som är eller riskerar att bli misstänkt för det brott som förundersökningen avser, eftersom den eller de personerna då skulle tvingas att ange sig själva (så kallad självinkriminering).  I det här fallet riktades dock editionsföreläggandet mot mediebolagen, som inte är misstänkta för brott och inte heller skulle kunna bli det om materialet lämnas ut.  

– Enligt min mening saknar domstolarnas resonemang rättsligt stöd. Skulle detta resonemang bli vägledande skulle brottsbekämpningen avsevärt försvåras, och i vissa fall omöjliggöras, och det kan rimligen inte ha varit lagstiftarens avsikt. Därför anser jag att det är mycket viktigt med ett uttalande från Högsta domstolen om ramarna för edition och exhibition i brottmål, säger riksåklagare Katarina Johansson Welin.

• Överklagandet.
• Sju muslimer döms för våldsamma koranupplopp i Malmö
• 42 åtals för koranupploppen i Malmö
• En polis upplevelse av koranupploppen i Malmö
• Ytterliggare sex åtalas för koranupploppen
• Nytt åtal för koranupploppen under ramadan 2022

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168