BISTÅND. Turkiet tar emot pengar från kristna länder – som Sverige – och ger samtidigt bistånd till muslimska länder. President Erdogan ägnar sig åt vad jag kallar selektiv muslimsk biståndspolitik, skriver författaren Kurdo Baksi på Omvärlden.

Turkiet är ett märkligt land. Det ligger strategisk mellan Europa och Asien och blickar samtidigt mot Afrika. Vissa turkar vill leva i en sekulär, feministisk och europeisk stat. Andra vill skapa ett asiatiskt, kvinnofientligt och islamis(tisk)t land. Ända sedan landet blev republik en oktoberdag för hundra år sedan har det balanserat mellan öst och väst. 

Samma balansgång finns inom biståndet. Är Turkiet en biståndsgivare eller biståndstagare? 

Turkiet erhåller nämligen miljarder i olika sorters bistånd från EU för att ombesörja de miljontals syrier, afghaner och irakier som befinner sig i Turkiet överlever och inte tar sig in i EU.

Nio muslimska församlingar i Sverige, där imamerna får lön av den turkiska religionsmyndigheten Diyanets, får miljontals kronor, i organisationsbidrag för att driva församlingar i Sverige.

Samtidigt som Turkiet tar emot bistånd ger de också bistånd till muslimer runt om i världen, för att bland annat bygga moskéer i muslimska stater. 

Covid-19-pandemin visade också skevheten i den turkiska biståndspolitiken. Fastän det var brist på coronavaccin i landet ägnade sig Turkiets president Recep Tayyip Erdogan åt coronadiplomati – precis som Kina – och skickade många vaccindoser till muslimska stater.

Turkiet befinner sig på randen till konkurs. Ändå ser jag titt som tätt på turkisk statlig tv att den turkiska Samarbets- och samordningsbyrån (TIKA) ger bistånd till rohingyer på flykt i Bangledesh. De bygger även infrastruktur i Somalia eller moskéer i Bosnien. 

Det har nu gått mer än tre decennier sedan Kulturdepartementet i Ankara, 1992, inrättade TIKA, som har vissa likheter med svenska Sida. Det skedde strax efter Sovjetunionens fall. Då uppstod turkisktalande eller turkbesläktade stater som Ankara ville stötta. Det gjordes genom att bygga skolor, bibliotek och ge teknisk utrustning till universitet i andra länder. Språkkurser i turkiska i utlandet var också högprioriterat.

När president Erdogans parti AKP kom till makten 2002 ökade TIKAs årliga budget från blygsamma 85 miljoner dollar till drygt 7,2 miljarder dollar som den ligger på i dag, enligt Global Humanitarian Assistance Report 2023. Enligt rapporten är Turkiet, efter USA, det land i världen som ger mest i humanitärt bistånd. 

Varför har då Turkiet en så märklig biståndspolitik? 

Svaret är enkelt. Recep Tayyip ägnar sig åt vad jag kallar selektiv muslimsk biståndspolitik. Den går ut på att ta så mycket ekonomiska medel som möjligt från kristna länder och använda dessa medel till förmån för muslimer i andra stater. Dagens Turkiet har främst tre skäl för att bedriva en omfattande biståndspolitik. 

Det första är att använda sitt bistånd för att binda ihop en grupp muslimska stater och att stödja en muslimsk diaspora. 

Det andra är att skapa en bild av ett givmilt och humanistiskt Turkiet, som annars krigar i Syrien och Irak.

Det tredje är att visa för fattiga muslimer att Turkiet är en stormakt med starka ekonomiska muskler.

Men det finns ytterligare ett skäl. Långsiktigt hoppas Erdogan att biståndspolitiken ska bidra till att bilda ett kalifat med 56 muslimska stater där han ska bli kalif, språket är arabiska och Istanbul är huvudstaden. Den tomma statskassan i Ankara och många andra saker lär dock sätta käppar i hjulet för hans ambition.

Kurdo Baksi

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168