Hur man får befolkningen att äta sin egen skit.

Vi börjar med ett avlägset land med en totalitär regim, känd för att hindra fritt informationsflöde. Kina börjar kännas lite slitet i det avseendet, så vi väljer Indonesien i stället. Lokala myndigheter larmar om en aldrig tidigare skådad, extremt smittosam sjukdom. I nyheterna får vi se dramatiska bilder av människor som dör i konvulsioner, knall och fall ute på stan. Detta hotar bli nästa pandemi.

Snart visar tv-nyheterna kartor över Europa, reportrarna står vid närmaste flygplats med pannorna lagda i allvarsamma veck. Sjukdomen verkar sprida sig världsvitt. Varslet trummas ut dag och natt i gammelmedia.

En vecka senare nås vi emellertid av nyheten om en mirakelmedicin, som Big Pharma har utvecklat på bara några dagar. Ett vaccin som injiceras i axelpartiet. Men! För att viruset ska fungera krävs också att människor framledes äter sin egen avföring. Två matskedar dagligen.

Var och varannan dag står vetenskapliga orakel som Greta Thunberg, Bill Gates och Al Gore framför tv-kamerorna och förklarar att det är av yttersta vikt att äta sina fekalier. I längden handlar det om hela mänsklighetens framtid. Filantropen Klaus Schwab uttalar sig kryptiskt på Twitter: ”You will eat shit and you will be happy”, medan George Soros och SVT anklagar Ungern för högernationalism eftersom Orbans regering inte förespråkar kosttillägget.

Pandemin har något med klimatet att göra. Om någon dristar sig att fråga hur, på vilket sätt, så stämplas denne som faktaresistent fekalieförnekare, troligen också högerextrem.

Här hemma krälar regimtrogen media följsamt. Kvällspressen publicerar matrecept som ”Så gör du en läcker avföringscurry”. Statstelevisionen visar ett gulligt inslag om två hästsvansbögar som gått över till total insekt- och fekaliediet och tycker det är gosigt att äta varandras skitkorvar med en sallad på skalbaggar och fluglarver. I morgonsofforna trängs experterna, våra goda rödgröningar tvekar inte att skuldbelägga folk som vägrar följa anvisningarna – själviska personer som riskerar att smitta ner de svagaste i samhället, barn och åldringar. Statsråd och myndighetschefer understryker medborgarnas ansvar, kyrkan stämmer in i kören: exkrementkosttillägget är en fråga om global solidaritet.

Ett år senare pekar EU:s statistik på alarmerande höga dödstal bland unga, friska idrottare likasom en märklig ökning av impotens bland så mycket som 90% av den manliga delen av befolkningen. Forskarna står handfallna men misstänker att det hela beror på sommarens extremvärme. Politikerna lovar tillsätta en utredning.

Rune Holmström