EU & SKATTER. EU:s stora återhämtningsfond under och efter pandemin har varit debatterad. ”Coronafonden” består av ungefär 8000 miljarder kronor i hälften lån och hälften bidrag. Sverige r bidrar med cirka 150 miljarder kronor, betydligt mer än vad vi får tillbaka i stöd.

Charlie Weimers, Europaparlamentariker för Sverigedemokrater skriver på Facebook.

Europaparlamentet röstar i denna vecka åter om EU:s budget. Vi röstar även om att höja EU:s inkomsttak för att möjliggöra utbetalningar från den s.k. Coronafonden. Denna fond är ett resultat av det fiaskoavtal som den rödgröna regeringen förhandlade fram som ger EU rätt att låna upp 8000 miljarder. När avtalet röstades igenom i riksdagen med hjälp av C, L, M och KD accepterade Sverige att gå i borgen för hela lånebeloppet. Men om allt går enligt plan och alla länder betalar som de ska är vårt lands nettoåtaganden ’bara’ i storleksordningen 140 – 150 miljarder. Detta kommer betalas av oss, våra barn och barnbarn fram till 2058.

De partier som stödde fonden argumenterade för att fondens bidrag och billiga lån till Syd- och Östeuropa skulle gynna vår ekonomi, öka vår export och ge fler jobb. Socialdemokraterna hävdade att vi skulle tjäna på fonden eftersom ”hundratusentals” jobb existerade ”tack vare att vi kan sälja till länder som har hyggliga ekonomier” och Moderaterna hävdade att det var ”rimligt” med ekonomiska stödåtgärder eftersom exporten skulle öka. Det ständiga mantrat var – som alltid – att ”Sverige är ett litet exportberoende land”. Frågan som nu kan besvaras är om dessa argument var sanningsenliga.

I juli publicerade EU-kommissionen en ekonomisk analys av skuldfondens ekonomiska effekter (”Quantifying Spillovers of Next Generation EU Investment”). Förvisso bör man inledningsvis notera att kommissionen använder sig av en nykeynesiansk modell med en del ganska tveksamma antaganden som överdriver de positiva effekterna av fonden, men det är trots detta ett faktiskt försök att kvantifiera effekterna. I deras beräkning går tillväxten som förväntat först upp på grund av att Coronafondens medel investeras för att sedan falla tillbaka över ett antal år. Kalkylen visar att det år där tillväxtökningen blir högst är 2026.

Sverige beräknas få Coronastöd på sammanlagt 33 miljarder kronor mellan 2021 och 2026. Enligt EU-kommissionen kommer Sveriges BNP vara 0,27 procent högre 2026 som en följd av Coronastödet till vårt land. Det kan låta trevligt med utbetalningar av Coronastöd, men man måste komma ihåg att vi de följande åren kommer betala tillbaka det vi fått och därtill mångdubbelt mer. Svenska turister kommer dock kunna njuta av bättre vägar, broar och museer i Portugal, Italien, Grekland och Spanien.

Men därutöver finns ytterligare en effekt som kommer av att andra länder spenderar sina Coronafondsmedel vilket ökar deras import från Sverige, s.k. spridningseffekter. Toppåret 2026 får vårt land enligt denna kalkyl en exportökning motsvarande en BNP-ökning på 0,12 procent. Glädjen förtas dock av att svenska företags konkurrenter i länder som Tyskland, Holland, Belgien och Österrike kommer kunna skörda betydligt fler och större frukter av Coronafonden.

Fonden ser enligt beräkningen bra ut för Sveriges ekonomi, men det är bara för att man jämför med ett utfall där inget investerades i vårt lands ekonomi och inte med vad som hänt om vi investerat allt som vi ger bort till andra länder i vår egen ekonomi. Det är alltså en fråga om äpplen och päron. Vidare visar EU:s kalkyl att de medel som nu upplånas till Coronafonden för att injiceras som stimulans i EU:s ekonomi gynnar Sverige minst av alla länder i unionen. Således är skuldfonden värre än vad de värsta pessimisterna kunde föreställa sig.

Moderaternas argument att exporten skulle öka är förvisso sant – det händer automatiskt om man pumpar in pengar i ekonomin – men exportökningen får sägas vara minimal och betalas många gånger om av svenska skattebetalare. Socialdemokraterna argument att fonden skulle generera jobb är också sant. Men enligt de konsekvensanalyser som EU-byråkraterna hittills gjort för enskilda länder kommer de få jobb som faktiskt skapas kosta mellan två och fyra miljoner kronor styck. Dock bör man påpeka att siffrorna för den beräknade kostnaden för svenska jobb inte redovisats än, men allt tyder på att det kommer ligga i det övre spannet i unionen.

Svensk media har mig veterligen inte skrivit om EU-kommissionens analys. Jag ställer mig frågande till en nyhetsvärdering där media inte jämför EU:s beräkningar av effekterna av Coronafonden med de förment statsbärande partiernas löften om vad hundratals miljarder i lånegarantier och betalningsåtaganden skulle ge. Vore det inte befogat att rapportera att den överenskommelse som den rödgröna regeringen slutit och som godkänts av den borgerliga oppositionen gav vårt land sämst utbyte av alla länder i EU?

Charlie Weimers, SD.

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168