HISTORIA. För drygt 80 år sedan var det som så många gånger förr oroligt i Europa, nervositeten var hög inom den svenska statsledningen. Allt tydde på att krig när som helst skulle bryta ut i Europa. Den åttioettårige kungen, Gustav V, hade kallats upp från Solliden. Regeringens ledamöter hade samlats i Stockholm. Något militärt hot direkt mot Sverige eller något annat land i Norden kunde ingen se, men man fruktade handelspolitiska problem. Skulle Sveriges export och import flyta som vanligt? Skulle den livsviktiga exporten av järnmalm kunna fortsätta? Vid förra krigsutbrottet var svälten nära i Sverige.
Kronans matförråd var välfyllda. Vi hade flytande bränsle för ett halvår. Årets skörd såg ut att bli bra. Flyglarm hade testats. Vindarna röjts i Stockholm. Skyddsrummen var i ordning. Statsminister Per Albin Hansson kunde därför tryggt deklarera fyra dagar innan krigsutbrottet att ”vår beredskap är god”. Han menade vår ekonomiska beredskap. Den militära beredskapen däremot, var usel. Per Albin Hansson var själv en av de huvudansvariga för det.
Då den välsmorda tyska armén bröt in över gränsen till Polen i gryningen den 1 september 1939 var den svenska armén ett föråldrat skämt efter den kraftiga nedrustning, nästan halvering, av försvaret som socialdemokrater och liberaler hade drivit igenom på 1920-talet. Vi hade kanske klarat några timmar 1939. Hur många dygn skulle vi klara i dag?
Sverige hade 57 bombplan och 33 jaktplan som var stridsdugliga. Om kriget kom skulle Sverige tvingas sätta in hopplöst föråldrade dubbeldäckare i strid. Vi tvingades att i all hast, under brinnande krig köpa 216 plan från Italien, några av dem blev rena katastrofen, 41 piloter dödades i krascher under övningsflyg.
Vår långa kust skulle försvaras av sex jagare och nio ubåtar, de enda fartygen som kunde kallas moderna. Resten kunde i bästa fall beskrivas som flytande artilleri. Ytterligare fyra begagnade jagare köptes i Italien och lyckades under många äventyr ta sig hem till Sverige under brinnande krig. Vi hade bara sexton moderna kanonbestyckade stridsfordon. Motoriseringen av försvaret hade inte kommit långt, mycket drogs fortfarande med hästförspända vagnar. Det kungliga kavalleriet var redo och satt i sadlarna. Infanteriets cyklar var pumpade, detta skrev Herman Lindqvist 2013 i Aftonbladet.
Med en stor portion tur, en lagom dos skicklighet och kallblodighet och med god tillgång till järnmalm, kullager och andra produkter att exportera till Tyskland och västmakterna lyckades vi köpa oss fria och slippa kriget.
Det var inte särskilt ärofullt, det gav oss inte kärlek och hurrarop från våra drabbade grannländer, men det räddade det svenska folket, städer och industrier, vilket givetvis var regeringens första och största plikt.
Ovanstående är väl känt men vi gjorde faktiskt en del bra saker också.
Den svenska hjälpen till Finland var mycket stor? Värdet av krediter, materiel, gåvor, etcetera, uppgick till 490 miljoner redan år 1940. Finska statens hela budget 1939 var 448 miljoner. Vi skickade bland annat 84.000 gevär, 575 maskingevär, 25 flygplan, 50.000 patroner. Över 12.000 svenskar anmälde sig frivilligt, 8.000 av dem deltog i striderna mot Sovjet. Finlands sak är vår, hette det i propagandan och så kände en stor del av befolkningen.
De 12.000-8000 som slogs mot Sovjet i Finland ska jämföras med de c:a 180 svenskar som stred för Hitler och SS.
Även Norge fick omfattande svensk hjälp fast det ibland låtersom tvärtom. Långt över 50.000 norrmän flydda till Sverige där över 12.000 utbildades till ”poliser” som i själva verket var soldater, redo att sättas in i Norges befrielse. ”Poliserna” fick bland annat 600 bilar 792 hästar, över 4.000 pistoler, 4.000 kulsprutepistoler och mausergevär. Utbildningen ägde rum på 14 olika svenska slott och herresäten. Mälsåker i Södermanland var det mest kända. Hälften av Norges judar, ca 900 personer, räddades via Sverige.
Också Danmark fick hjälp, nästan alla danska judar, cirka 7200, räddade sig över Öresund till Sverige under natten mellan den 1 och 2 oktober 1943? Danska poliser, militärer, motståndsmän och intellektuella flydde i båtar av alla slag och storlekar över till Sverige, totalt långt över 18.000 personer. Även danska ”poliser” utbildades och beväpnades i Sverige för att sättas in i slutstriderna, totalt över 7.500 man.
Uppgifterna från Herman Lindqvist för att väga upp allt negativt, så usla var vi inte även om mycket hade kunnat gjorts annorlunda.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Vad hjälper det att älta om ett krig som var för ett halvt sekel sedan? De politiker som levde då är sedan länge döda nu. Människan lär sig tyvärr inte av historia så den har en tendens att upprepa sig. Vi kan aldrig förändra historia, men vi kan förbättra framtiden… (och om herrPettersson vill berätta vilka positiva saker sverige gjorde varför inte välja prinsBertils vita bussar? )
”prins Bertils vita bussar?”
Var det inte Folkes ?
Spelar ingen roll vad gubben hette! Fattar du inte? Du snöar in dig på en microskopisk detalj istället för att bry dig om framtiden… Du kan inte förändra det förflutna hur mycket microdetaljer du än snöar in dig på… så släpp det! Fundera på hur du kan förändra framtiden istället. Kan du assistera att förhindra valfusket som kommer 2022? Kan du stå rakryggad och säga att du är nationalist, när pkfolket mobbar dig och kallar dig rasist? Eller är det viktigare för dig vad gubben hette som hjälpte judar för över 50år sedan??
Många tycker att vi inte kunde försvara oss, men jag levde då och jag vet att många hade kämpat för vårt land.
Ja tänker överge denna sida nu, ja delgav att min nederländska farfar kämpat i tre olika ss divisioner för att hålla kommunismen borta från Europa och jag möts av censur
Är du övertygad om att det v e r k l i g e n var censur ?
Och iså fall varför ?
min nederländska farfar kämpade i 3 ss divisioner mot kommunism, ja min farfar lever idag han är 99 år, han kämpade i 3 ss waffendivisioner, Tothenkopf, Wiking och i II SS pansardivision mot kommunism
Jag är ledsen att säga det men han kämpade mot oss nordbor.
Hej Peter!
1970 hade jag varit fördömande.
Efter 1976 började jag fundera.
Numera är jag undrande.
Jag föreslår att du tar del av föreläsningarna som ”De Fria” lagt ut på J – tuben. Hemsida har de med med punkt se åsså
Carl Norberg med punkt se finns.
Jag är efterkrigsbarn. Mina skolkamraters Pappor och min Pappa var ”soldat någonstans i Sverige”.
Trots att det är 51 år sedan jag muckade så är jag en, i visst sammanhang, som tiger.
Samtal med höga befäl inom mitt vapenslag har fått mig att förstå att även jag, som endast blev korpral, jag, vi som varit inkallade, vet mycket om strukturen som vi bör hålla för oss själva.
Bekymrad Svenne.
Kämpade *mot* kommunismen? Det var tyska nationalsocialisterna som såg till att den sovjetiska kommunismen kom till Europa. Först genom Molotov-Ribbentropp-pakten och sedan genom att starta ett totalt huvudlöst tvåfrontskrig.
I ärlighetens namn var det inte ett tvåfrontskrig när Tredje Riket bestämde sig för att invadera Sovjet 1941.
Den andra platsen som tyskarna var involverade i strid var i Afrika men den sågs främst som en italiensk kampanj med tysk hjälp till att börja med och inte något som skulle påverka Operation Barbarossa.
min nederländska farfar gifte sig med lågadlida preussiska farmor i januari 1942 efter tillåtelse av Heinrich Himler
Stenbock såg sin fader sällan under krigsåren. Han hade tydligen haft samma otur,som senare hans son förärats.
Han hamnade i Artilleriet A3,och låg nog sammanlagt inne,under c:a 4 år.
Efteråt berättade han hur deras pjäser ofta var på resa till olika orter,från syd-Skåne upp en bit in i Halland/Småland ! Omplaceringarna skulle förvilla fienden,som ofta flög över för att kolla läget…
Huruvida dessa genomskådade taktiken vet jag inte,Men han berättade senare att det kom tyska plan in över pjäs-platser,och vinkade med vingarna !
Så, varför sköt de inte ner dem?
Tyskt spaningsflyg inne över landet var fritt byte för luftvärnet och om de flög över din pappas pjäser borde de haft luftvärn i närheten.
Det var en svår fråga att besvara för mig…
Men skulle tro att luftvärnet fanns i kustnära trakter. Kanske låg A3 inne i landet. Med de få flygplan Sverige hade var det nog svårt att hindra sådana tyska plan,att bege sig in över Skåne bl.a.
I Linköping fanns det ett luftförsvar från 39 till 62.
för att göra en lång historia kort, min Nederländska farfar som var medlem i ss gifte sig med min lågadliga Farmor från Köningsberg 1942, min farfar fick tillstånd att gifta sig med min farmor av Heinrich Himler i december 1941
Både SS- och IS-soldater pensioneras tydligen i Sverige…
Norge, Danmark och Finland fick ta den stora smällen då, medan vi endast invaderades med tyskarnas genomresor. Nu är förhållandet det motsatta. Norge, Danmark och Finland har varit kloka nog att ”mota Ali i grind”, medan vi, pga. dumhet, har bjudit in fienden i vårt land. Fast man kan ju undra vad som är värst : Tyskarna eller Afghaner/Syrier/Somalier/Eritreaner/Marockaner/Iranier.
Har funderat lite på det där med vår beredskap och en eventuell tysk invasion i mars/ april 1940. Alltså under premissen att Danmark och Norge inte är ockuperade.
Som Lindqvist nämnde så var inte Sveriges armé riktigt upptill standard 1939/1940. Vi hade som sagt bara 16 stridsvagnar som var moderna nog att ta sig an de bästa tyska vagnarna.
Men å andra sidan hade vi en hyfsat bra pansarbil som var utrustad med en 2 cm automatkanon – vilket skulle kunna göra livet surt för majoriteten av det pansar som tyskarna eventuellt skulle lyckas få i land – mer om det lite längre fram.
Samt Lindqvist glömde bekvämt också att majoriteten av stridsvagnsförluster är inte mot andra stridsvagnar utan mot pansarvärnskanoner, av vilket vi hade egen tillverkning i landet av en för tiden alldeles utmärkt 3.7 cm pvk som var bättre än den tyskarna hade.
Dessutom hade vi en av världens bästa medeltunga automatkanoner Bofors 4 cm lvakan – som också kan avfyra pansarbrytande skott med god effekt om det skulle behövas.
Visst, våra soldater var primärt utrustade med mausergeväret m/98 men det var tyskarna också så ingen direkt skillnad där.
Vårt artilleri var hästdraget, ok sant. Men det var tyskarnas också så ingen större skillnad där heller – antar att de största slagen skulle bli över tillgång till hö-fälten.
Tredje Riket, Wehrmacht, Kriegsmarine.
De hade absolut övertaget på pappret. 1000-tals fler stridsvagnar, flygplan och pansarfordon än vad vi någonsin haft. Det är bara ett litet aber – den tyska armén har aldrig genomfört en lyckad landstigningsoperation under eld under hela sin existens och de hade inte ens landstigningsfartyg som skulle kunna sätta in stridsfordon i skarpt läge.
Anledningen till varför de lyckades i Norge var för att de lyckades ta hamnar med insmugglade soldater i fraktfartyg och fallskärmsjägare, därefter kunde de få in några pansarfordon i landet. Det var bara ren tur att de lyckades ta Oslo och hamnen där.
Så det skulle bli deras första problem – de måste ta hamnar för att få i land sina fordon.
Visst, man kan säga att den tyska marinen var så mycket starkare än Sveriges men samma tyska marin var också i krig med den brittiska flottan – så om deras stora fina kryssare eller slagskepp skulle visa sig utanför den svenska västkusten skulle den brittiska flottan inte vara långt borta efter att svenskarna annonserat detta.
Vilket begränsar deras område till södra Sverige, vilket även är beroende av en annan faktor.
Luftwaffe, det tyska flygvapnet, detta framgångskoncept som nazisterna, med viss rättighet, var så stolta över.
De hade många fler bombare, störtbombare och jaktflyg än vad vi hade. Men bortsett från bombarna var deras flyg väldig kortbenta. Samma problem tyskarna hade under slaget om Storbritannien skulle de även ha om de försökte invadera Sverige – deras jaktplan och större delen av deras störtbombare skulle bara ha några minuters bränsle över Skåne och Blekinge innan de skulle vara tvungna att flyga hem igen. Bombplanen skulle kunna flyga över hela södra Sverige upptill sjöarna och tillbaka.
Men vi vet ju hur det brukar gå för bombplan som flyger utan eskort över fiendeland, även om det bara har dubbeldäckare.
Så på det stora hela skulle inte en tysk invasion av Sverige i mars/ april 1940 vara så enkelt som folk tror. De flesta utgår istället ifrån att Sverige blir invaderat efter Norge 1940 – vilket inte skulle varit en smart idé av Berlin med tanke på deras övriga planer den våren. Eller mer troligt 1943 vilket var när Sverige låg som närmast en tysk invasion, men då var den materiella sidan helt annorlunda.
Den mest avgörande faktorn för att Sverige inte anfölls av NaziTyskland i april 1940 är nog ändå att sovjetledarna Stalin och Molotov krävde av tyskarna att Sveriges neutralitet inte fick kränkas. NaziTyskland var beroende av rysk olja och andra råvaror, som de fick köpa pga att de hade en icke-angreppspakt med Sovjetunionen vid denna tid och Hitler och hans män tillmötesgick det ryska kravet. Chefen för svenska diplomatiska beskickningen i Moskva under Andra världskriget, envoyén Vilhelm Assarsson, framförde därför 20 april 1940 den svenska regeringens tack till sovjetryske utrikesministern Molotov i Kreml i Moskva. Assarsson har beskrivit händelsen i sin bok ”I skuggan av Stalin”.
Danmark intog på ett par dagar, Norge togs på ett par månader, Sverige togs med ett telefonsamtal. Jag vill inte säga att Herman Lindqvist ljuger, men en del friserat för att passa in i den nationella bilden över ett land som var neutralt på tyskarnas sida fram till 1943, därefter var vi neutrala på västmakternas sida. Han berättar inte om ariseringen i Sverige där tyskarna krävde att företag som ägdes av judar och som dom handlade med var tvungna att byta ägare. Han berättar inte hur de vita bussarna transporterade muselmaner (intagna som var levande döda) från ett läger dit skandinaver skulle placeras till andra läger. Man bidrog med dödandet av krigsfångar från Ryssland, Polen, Frankrike, Holland och Tyskland. Han nämner inget om att Sverige köpte vapen från Tyskland för att försvara järnmalmsgruvorna vid ett engelskt försök att ta över gruvorna. Det finns så mycket mera skit att berätta om. Men Herman Lindqvist har alltid lagt historien till rätta. Jo, han berättar inte om när V Gurra kallade upp Segerstedt och sa att om det blev krig så var det Torgnys fel. Jag stannar här, eftersom jag tycker att var och en ska söka information om den svenska tigern som möjligen bvar en kattsvans.
Jo, en sak till. Min f.d svärfar låg inkallad i Boden under kriget. Han berättade att han blev utrustad med en träklubba för det fanns inte kul-vapen till alla
Som jag skrev Tidigare min Farfar fick vakta en Järnvägs station i jämtland kommer inte ihåg var, dom skulle se till så Tyskarna inte klev av tåget som gick till Norge dom stod där med tomma vapen Trossen fungerade inte så dom hade ingen Amunition
Det är kanske tur att du slutar där du gjorde för Herman Lindqvist har skrivit över 60 böcker och det är svårt att redogöra för allt.
Jag försökte ta upp några för Sverige positiva saker som Herman skrivit, det finns mycket annat också.
Timmar, inte dagar. Har för mig stridigheterna var över på förmiddagen den 9 april.
Tyskarna efter de sista striderna på Jylland frågade de danska officerarna varför de gjorde motstånd så länge? Den danska regeringen hade då kapitulerat för flera timmar sedan.
Var ironin större förr också?
Det norska och danska folket gick inte under. En ockupationsmakt som drar sig tillbaka förändrar inte demografin för all framtid. Det gör däremot import av 2 miljoner fattiglappar från 3:e världen.
Danskarna gav sig ju direkt så deras motstånd är inte mycket att orda om. Tror inte de avfyrade ett enda skott vid den tyska ockupationen vilken var genomförd på ett dygn. Norge var de enda som bjöd något väpnat motstånd.
Därför kan det vara ok att vara spydig mot danskar men inte norrmän.
Du borde se filmen ”Invasionen av Danmark” som handlar om vad som hände på Jylland den 9 april 1940.
Den ger en bra bild av hur invasionen gick till och hur ojämn striden var.
Det tog 6 timmar för Danmark att ge sig. Filmen är nästan längre än vad det tog att genomföra ockupationen.
Att då höra skämtet Karl Bildh stå och va spydig mot danskar och
Norrmän som verkligen kämpade mot ockupanterna, att dom var
underlägsna och att Tyskarna fått det jobbigare om dom invaderat
Sverige är skrattretande? vi bjöd för fan in Tyskarna med fri
genomfart och förplägnad.
Tror inte tyskarna hade blivit imponerade av avsågade telefonstolpar med kamoflagenät som pekat mot dem?
Tycker att karl Pilt istället för att skryta ska redogöra sitt eget skumma förflytande vid Estonias förlisning, för detta borde han inte vara stolt över!
De s.k. permittenttågen genom Sverige från Norge hade nog inte gått att undvika på något sätt. Svenskarna fick ultimatumet att antingen frivilligt gå med på genomfarten eller att tyskarna gjorde det ändå. Underförstått med våld om det behövdes.
Sveriges motstånd stärktes efterhand som vår förmåga ökade. Viljan fanns hela tiden.
Försök från tyskarna avvärjdes där resurser fanns.
Jag är medvetet diffus.
Jag är inte kritisk mot Regeringen under kriget.
Som Martinsson (?) sade: Det är svårt att var människa.
Estoniabildt är massmördare tycker jag..med hans skumma kriminella gärningar med kriksmatriel.
Är du säker på att Carl hade koll på vad som verkligen hände med Estonia? Hur bra samarbetar KSI med regeringen? Om de kör sitt eget race så är det inte säkert att han hade koll. Det enda han kanske vet är att han inte vet nåt?
Varför skulle Sverige vara rädda för anfall?
Inställningen var ju likvärdig och vi ligger inte så strategiskt till.
Socialister förena eder.
Dåtidens politiker oavsett partifärg utom den helröda, skulle aldrig tillåtit oss hamna i den sits vi nu är i.
De var mer jordnära pragmatiker inga söndercurlade dagdrömmar om allas lika värde och att det skulle finnas flera genus vad gäller Sapiens än hon och han var definitivt uteslutet.
Med den politik som fördes hade vi efter kriget ett stort försprång vilket la grunden till den välfärd vi hade upp till 70-talet. Det försprånget har nu förvandlats till inte bara ett steg efter. vi förlorar mark för varje dag som går
Talet om att kriget gav försprång som ligger till grund för välstånd är en myt. BNP/capita 1938:
https://i.redd.it/avt4tbn1vq001.jpg
Jukka!
Tror du också att de flesta länder i Europa hade ställt om till krigsindustri men vår var intakt och vi kunde leverera. Tror du det är en myt?
Vad var 1938 var inte 1945 och jag tror inte siffrorna är korrekta vad gäller BNP -38 heller. Det märktes ej i den arbetandes börs i alla fall.