TERRORISM. Den 5 september 1972 stormade åtta palestinier, medlemmar av terrororganisationen Svarta september, OS-byn i München. De dödade två israeliska idrottsmän och tog nio israeler som gisslan. Terroristerna krävde att 234 palestinska fångar skulle friges. Israel vägrade och när den västtyska polisen och militären besköt Svarta september, dödade de sin gisslan på nio israeliska idrottsmän och tränare. I striderna som följde dödades fem av Svarta septembers medlemmar och en västtysk polis.
Tragiskt nog har Corona-krisen inte hindrat den palestinska myndigheten, PA, och Fatah från att presentera terrorister som hjältar och förebilder . Den här månaden har båda Abbas-institutionerna sett till att markera årsdagen till ”dödsfallen som martyrer” av tre terrorister från Fatahs terrororganisation Svarta September som var inblandade i planeringen av kidnappningen och efterföljande mord på 11 israeliska idrottare vid OS i München 1972 .
Mahmoud Yusuf Al-Najjar, Kamal Nasser och Kamal Adwan var alla ledande medlemmar i PLO och Black September på 1970-talet och dödades alla av israeliska styrkor i april 1973.
Dessa terroristledare hedrades av president Abbas PA:s presidentvakt:
-Pettersson säger att det är inte bara palestinierna som hyllar sina ”hjältar”, även Sverige gillar terroristerna och ger dem år efter år miljarder i bistånd utan krav…
***
Det är fel av Sverige att stödja palestinska myndigheter med ekonomiskt bistånd. Det, som gjordes i München är så kriminellt det kan bli. Israeler dödades för att de var Israeler. Världen kan aldrig och ska aldrig acceptera den typen av politiska våldsauktioner riktade direkt mot civila. Kan terroristerna hyllas, som hjältar av Palestinska myndigheter kan Sverige stoppa biståndet om det finns någon anständighet kvar.
Hon liksom många av hennes likar, använder uttryck som ”ett starkt stöd hos det svenska folket” inte hos svenskarna. Det svenska folket idag är inte en homogen samling svenskar utan en mångkulturell blandning där många inte har en hum om vår historia eller talar vårt språk.
Förr var det med stolthet jag avslöjade mitt hemland och ursprung som Sverige, nu får jag med skammens rodnad i ansiktet motvilligt erkänna, att jag är en del av det ”svenska folket.”