HISTORIA. Idag har det gått ett år sen Notre Dame-katedralen i Paris brann. Restaureringsarbetet är påbörjat, men ligger nere på grund av Coronaepidemin, och det är tveksamt om tidsplanen på fem år håller. Branden uppstod på katedralens tak under eftermiddagen den 15 april. När elden spred sig samlades all fler människor på gatorna. Många bad andra sjöng för att katedralen skulle skonas.

De två tornen kunde räddas och byggnaden står kvar. Än så länge.

Det pågick renoveringsarbete på taket när branden inträffade och byggnadsställningen står fortfarande kvar, metallen har delvis smält samman. Det är svårt och riskfyllt att montera ner den. Ett misstag kan få hela byggnaden att rasa samman.

Med hjälp av en jättelik specialbyggd lyftkran och reptekniker med vana att jobba på höga höjder – har väggarna förstärkts och en tältduk har ersatt taket.

En förundersökning pågår för att utreda brandorsaken. Troligast har branden startats av en osläckt cigarettfimp eller en elektrisk kortslutning. Ingen vet restaureringen kommer att kosta, men löften om donationer på 900 miljoner euro eller 10 miljarder svenska kronor har utlovats.

Det förekommer som alltid vid spektakulära händelse en massa konstiga teorier om brandens orsak.

• 15 april 2019 utbröt en brand som ledde till att katedralens spira och tak kollapsade senare samma kväll. Under natten till den 16 april fick brandmännen kontroll på elden.
• 1991: Katedralen klassas som världsarv av Unesco. Precis som flera andra historiska byggnader längs Seine är Notre-Dame klassat som världsarv av UNESCO, som beskriver byggnaden som ett ”arkitektoniskt mästerverk” och framhåller katedralen som en förebild inom gotisk byggnadskonst.
• 1944: Ett Magnificat för Paris befrielse. Sedan återerövrandet av Paris efter hundraårskriget 1437 har Parisborna firat sina militära triumfer vid katedralen. Precis som på 1400-talet sjöngs ett Te Deum här 1918, efter första världskrigets slut, och den 26 augusti 1944, uppfördes ett Magnificat för att fira Paris befrielse.
• 1844: Viollet-le-Ducs spira. Det enorma renoveringsarbetet leds av den tidens stjärnarkitekt, Eugène Viollet-le-Duc. Han vill att Notre-Dame återfår sin storhet och dekorerar den med demoniska vattenkastare, mytologiska djur och statyer. Han beslutar även att bygga en ny spira till taket, inspirerad av spiran på katedralen i Orléans. Snart har Notre-Dame mer eller mindre det utseende som den sedan bibehållit fram till våra dagar. Viollet-le-Ducs spira är samma som den som väckte sådana starka känslor hos åskådarna när den rasade i eldsvådan den 15 april 2019.
• 1831: Victor Hugo − räddaren i nöden. Till följd av revolutionen, de hårda tiderna och parisarnas ointresse förfaller Notre-Dame. Författaren Victor Hugo, som älskar katedralen, rycker ut med pennan i hand och skriver sin berömda roman Ringaren i Notre-Dame, där den stolta byggnaden spelar huvudrollen. Världen får upp ögonen för Notre-Dame igen och man beslutar att restaurera den.
• 1804: Napoleons kröning. Notre-Dame får tillbaka sin status som katolsk helgedom 1802 och två år senare kröns Napoleon Bonaparte till kejsare i katedralen av påven Pius VII. Kröningsceremonin med tillhörande mässa tar fem timmar och odödliggjordes i en av Louvrens mest berömda tavlor, Napoleons kröning av Jacques-Louis David.
• 1789: Förnuftets tempel. Som en symbol för den gamla maktordningen blir Notre-Dame hårt åtgången under franska revolutionen. Katedralens skatter plundras, statyerna halshuggs eller förstörs helt, spiran monteras ned … Fråntagen sin religiösa betydelse används Notre-Dame först som ett tempel till Förnuftet och sedan för att magasinera vin. Röster höjs för att riva katedralen och sälja stenarna, men Notre-Dame står emot tidens stormar.
• 1272: Ett gotiskt mästerverk står klart. Efter över 100 år är katedralen äntligen färdig. Den långa väntan för att få se Notre-Dame i färdigt skick har gett upphov till uttrycket ”vänta i 107 år”. Den är en av Europas största katedraler och räknas redan som en av den gotiska arkitekturens största triumfer.
• 1163: Den första stenen läggs. År 1160 sitter Ludvig VII på tronen och Paris biskop Maurice de Sully beslutar att låta uppföra en storslagen katedralen till jungfru Marias ära i Paris. Den ska ersätta Saint-Étienne-katedralen på Ile de la Cité. Idén får stöd hos kungen, folket och kyrkan och den första stenen läggs tre år senare, år 1163.

***