Media vevar på om de f.d. nazister som kandiderat för SD i kommunfullmäktige. Det rör sig om fjorton stycken bland de cirka 30 000 medlemmar SD har.

Man kan tycka att fjorton är fjorton för många. Man kan tycka att en för en för mycket. Media och de politiska motståndarna glömmer, förmodligen med flit, de två oerhört viktiga orden före detta.

Jag sympatiserar lika lite med nazister som jag gör med kommunister, islamister och grovt kriminella. Fast den viktiga frågan kvarstår. Har man rätt att sona eller ångra det förflutna och låta livet gå vidare?

I min värld har man det, men frågan är hur det ser ut i etablissemangets värld? Avhopparverksamhet är en viktig funktion och en avhopparverksamhets syfte är att få människor att lämna sitt förflutna. Jag tror KRIS har full förståelse för denna verksamhet och säkerligen har flertalet medlemmar i organisationen kunnat lämna sitt destruktiva liv tack vare den hjälp avhopparverksamheten erbjuder. Med största säkerhet skulle ingen myndighetschef, arbetsgivare eller journalist dra upp en f.d. brottslings förflutna i syfte att han/hon ska bli av med sitt jobb eller tvinga arbetsgivaren att göra offentlig avbön.

Det finns också långt framskridna planer på att få IS-medlemmar och andra religiösa fanatiker att överge sin syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Att få nazister att lämna de organisationer som finns i landet är också det en prioriterad fråga. Hur det är med alla dessa vänsterextremister, många av dem våldsanvändande, vet nog ingen. Det är åtminstone ingen grupp vare sig journalister, myndigheter eller politiker lyfter fram.

Fast då är frågan om vitsen med avhopparverksamhet är så stor om den enskildes förflutna kommer att spöka resten av livet?

Expo, som förövrigt har haft och kanske fortfarande inhyser individer med starka kopplingar till Vänsterpartiet, finansierar sin verksamhet med bl.a. statliga medel. Det gör att de som håller i trådarna kan ägna dygnets alla timmar åt att granska högerextremismen och ibland med tvivelaktiga metoder. Hur organisationen exempelvis får fram anonyma debattörer och kommentatorer är fortfarande en obesvarad fråga, i synnerhet när WordPress, Disqus och andra skryter om att de garanterar anonymitet.

Tänk om staten och andra intressenter finansierade en organisation vars syfte vore att granska vänsterextremismen. Tänk om media lyfte fram den organisationens företrädare på samma sätt som man lyfter fram Expos. Vad skulle inte en sådan organisation kunna gräva fram för kopplingar mellan exempelvis Vänsterpartiet och AFA? Hur många okända vänsterpartister med tvivelaktigt förflutet kandiderar inte för V ute i kommunerna?

Nu är Doku på väg att skapa en granskning av muslimska extremister. Det återstår att se om staten, LO och andra intressenter är villiga att finansiera en sådan granskning. Vi vet redan att såväl Centerpartiet som Miljöpartiet avslöjats med att inhysa islamister i leden. Är det bara ett isberg vi ser och i sådana fall hoppas vi alla att Doku ges chansen att framträda i media på samma sätt som man låter Expo agera experter. Frågan är väl bara hur känslig frågan är?

SVT:s Utfrågningen avslutades igår. Jag tycker att Anders Holmberg och Camilla Kvartoft gjort ett bra jobb. Igår gjorde man dock ett kort, men stort misstag i utfrågningen av Jimmie Åkesson. En vecka före ett val vill väljarna veta vad de olika partierna har för politik och hur de ser på lösningen i olika frågor. En av punkterna under gårdagens utfrågning var just de f.d. nazister som Expo och Expressens huvudjägare Baas, råkar lyfta fram precis innan valet. Varför ställdes inte frågan till Annie Lööf och Isabella Lövin om de islamister som ertappats i partiet? Varför fick inte Stefan Löfven frågan om de lögner på arabiska och SSU:s vandalisering av valaffischer? Varför ställdes aldrig frågan till Jonas Sjöstedt om Ung Vänsters agerande och destruktivitet i valrörelsen? Varför fick inte Jan Björklund frågan hur han ser på att LUF:s flagga vajar för vinden strax intill AFA:s?

Jag hävdar att detta är strategi. SD har växt trots medias idoga arbete att svartmåla och det är klart att medierna inte är glada över sitt tillkortakommande.

Tre frågor återstår.

Är en f.d. extremist synonymt med en nuvarande? Är avhopparverksamhet synonymt med ånger och förlåtelse? Är f.d. nazister de enda extremister som aldrig ska förlåtas eller gäller det också andra?

Förresten har jag två frågor till.

Var håller Alexander ”Expo” Bengtsson hus nu för tiden? Finansierar han numera sin vardag med hjälp av bidrag eller jobbar han med tunga jobb på ett skitigt verkstadsgolv?