Få saker intresserar gemene man lika mycket som väder.

Vem brukar inte planera sin semester eller vardag genom att ideligen titta i väderappen? I år har vi haft en värmebölja av sällan skådat slag och genast försöker alarmisterna göra partipolitik av det hela. Fast visst glömmer vi fort?

Det här diagrammet från SMHI:s webbsida är ganska intressant och informativt. Klicka för större bild.

På många håll har det i sommar slagits nya värmerekord, men på SMHI:s webbsida kan vi läsa att många väderstationer runt om i Sverige inte alls slagit några rekord. Många platser i landet har m.a.o. upplevt varmare somrar än årets.

Intressant är att läsa Expressen från sommaren 2017. Sommaren 2017 var nämligen den kallaste på 155 år och SMHI flaggade då för att årets sommar kunde bli lika kall. Vi får också veta att sommaren 2017 var den tredje raka då värmen inte nådde upp i den normala. Enligt myndigheten är vädret i Sverige helt beroende på var ifrån luften kommer. Alla som följer väderprognoserna på TV vet att det var från Afrika årets varma vindar kom, vilket bl.a. Aftonbladet presenterade.

”Det har hängt i väldigt länge, men är egentligen inte jättekonstigt”

Sade en av SMHI:s meteorologer till tidningen.

Jag påminns ofta om Midsommarafton 2014 när vi i gänget tillbringade sillunchen i en carport, iklädda tjocka jackor medan regnet smattrade på taket och ölen späddes ut med vatten bara man stack ut snoken. På många håll i landet var Nyårsafton lika mild eller t.o.m. mildare än denna kalla midsommar.

Det mest intressanta när väderalarmisterna nu vädrar högre opinionssiffror är ändå de fakta som SVT publicerade den 22:a juli.

”Med goda marginaler förutspår SMHI att årets julimånad kommer bli den varmaste juli på minst 260 år på många håll i landet”

Så löd prognosen. Vi ska inte betvivla att det stämmer, men det intressanta är att SMHI nämner 1758. I Sverige började man mäta temperaturer 1756, men hur tillförlitliga de mätningarna var i jämförelse med dagen och alla de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, vet förstås ingen. Det vi kan konstatera är att det på 1700-talet varken fanns bilar, flygplan eller fabriker som spydde ut föroreningar. Vi kan också i diagrammet ovan se hur svängningarna sett ut de senaste 158 åren. Varför var exempelvis medeltemperaturen 1868 så mycket högre än 1880? Varför var sommaren 1900 så mycket varmare än 1906?

Jag betvivlar inte att vi människor påverkar klimatet genom vårt sätt att leva. Visst kan alla sluta flyga med alla konsekvenser det medför för alla de länder som är helt beroende av turism och de exportberoende företagen. Fråga familjerna runt om i landet om de ställer upp på att aldrig mer flyga till Thailand eller Kanarieöarna. Vår stad är så liten att alla kan gå eller cykla till de arbetsplatser som ligger i centralorten. Fråga alla de som väljer bilen om de är sugna på att dra på sig vandringsvänliga skor eller sätta sig på cykeln. Ni vet svaret likaväl som jag.

Jag har tidigare berättat om min kvinnliga arbetskamrat som inte bara är identitetsfeminist, utan också en förkämpe för en renare miljö. Varje morgon sätter hon sig i bilen och åker ensam till jobbet. Varje år bokar hon in flygresor till länder långt utanför Europa. Dubbelmoralen i detta är att hon förmodligen bidrar mer till klimatförändringarna än de flesta på min arbetsplats.

Jag inbillar mig att vår jord lever ett eget liv och att allt rör sig i cykler. På samma sätt som vi människor drabbas av feber ibland, tror jag att jorden har sina krämpor. Precis som den mänskliga kroppen självläker, tror jag att naturen har en förmåga att hela sig själv. Vi i lilla Sverige kan inte påverka klimatet på egen hand och de stora miljöbovarna finns ändå inte här, utan i tredje världen.

Vi ska givetvis värna vår miljö, men att göra partipolitik av detta är att gå lite väl långt. Videon nedan är från Colombia och Miljöpartiet kan använda klimatet som slagträ i valrörelsen hur mycket de vill, men när det ser ut så här på andra håll i världen inser man att det inte är i Sverige kampen ska föras.