Vi har många gånger visat bilder på så kallade ensamkommande flyktingbarn. Uppenbarligen är en stor del av de som kommit de senaste åren rena lögnhalsar, eller så tillämpar de en annan tideräkning än vår. Beräkning av så kallade ensamkommandeår finns tidigare HÄR på bloggen.
Inte alla som under åren ensamkommit till Sverige är dock lögnaktiga eller ovetande om sin ålder. Till exempel är det väl belagt att de 72 tusen ensamkommande som kom
från Finland under kriget var riktiga barn! Dom var också försedda med namn, födelsedata och uppgift varifrån de kom, skrivet på en lapp de hade runt halsen.
De Finska krigsbarnen trivdes bra i Sverige
De ljugande unga männen från Afghanistan jämföras av godhetsapostlarna med dessa små finska barn.
Även våra politiker saknar förmågan att se skillnad på ett barn och en vuxen man. Hur korkad kan man bli? Och om man inte kan se sklllnaden, har man då förmågan att styra ett land?
Jag tror inte det. Bevis på politikernas oförmåga får vi dagligen.
Vårt land behöver en sverigevänlig regering. Och det fort.
Det skulle jag flyktingar i ordets rätta bemärkelse:
Små barn som blir skickade till närmaste grannland
av föräldrar som stannar kvar för att försvara sitt land.
Annat då med dessa som färdas över en massa icke
krigförande länder till länder långt bortifrån, slänger sina
id-handlingar, ljuger om sin ålder för att tillskansa sig
fördelar och föraktar värdlandets kultur och leverne.
Det handlar om baaaaaaaaaaarn!
https://www.nyatider.nu/wp-content/uploads/2017/08/Bild-f%C3%A5r.png
Det här kallar jag barn som Sverige hjälpte efter andra världskriget. Dagens ensamkommande är lycksökande fjantar,klädda i märkeskläder, hårfett välkammad med senaste telefonen och röker som borstbindare.Jämför dom med riktiga barn.När vaknar svenska folket och skickar hem dom ,där var dom hör hemma?.Dom kostar mer för oss som förlossningsvården.Byfånen gör ingenting vakna byfånen.Tack för mig ADOLF
Min kära moster med tre egna barn öppnade för en finsk pojke och hon tog även hand om en svensk pojke från en miserabel miljö i malmö. Hon hade med sin familj en välfungerande gård så plats och mat fanns.
Den svenska malmöpojkens mamma fick när fanns möjligheter även hon komma och bo på gården.
Hörde aldrig att min moster sökte bekräftelse för det som hon ansåg normalt, att hjälpa vid behov.
Man blir tårögd när man ser bilderna!