BROTTSLIGHET. En man i 25-årsåldern knivhöggs under ett bråk mellan flera personer i Enköping. Mannen kom in till lasarettet i Enköping med knivskador vid 02-tiden natten till lördag. Polisen larmades om att mannen var på sjukhuset strax före klockan halv tre. Han fördes vidare till Akademiska sjukhuset i Uppsala och enligt polisen är skadorna allvarliga.
– Vi har fått väldigt knapphändiga uppgifter från honom inledningsvis, sedan vad han tvungen att hamna under akutvård så att vi inte kunde prata med honom, säger Pär Olsson vid Uppsalapolisens regionledningscentral.
Tre personer har frihetsberövats och misstänks för brottet. Knivskärningen ska ha inträffat utomhus i centrala Enköping och polisen har spärrat av brottsplatsen för en teknisk undersökning.
-Pettersson tycker det är konstigt. När jag var ung och Sverige var otryggare blev det också bråk då och då, men då var det en mot en, knytnävar och aldrig slå eller sparka på en liggande. Nu när Sverige aldrig varit tryggare anfalls det i flock, knivar används dagligen och det talas om respekt och heder när dagens unga män hoppar på en svagare.
Vad har hänt?
72% har utländsk härkomst i skolan i Enköping, going black:
Enligt Skolverket har antalet nyanlända ökat med 27 procent på ett år. Men skillnaden mellan skolor är stor. Tio procent av skolorna har tagit emot 43 procent av alla nyanlända, samtidigt som nästan 700 skolor inte har tagit emot några alls.
24 procent av landets grundskolelever har utländsk bakgrund, enligt Skolverkets definition. Det innebär att eleverna är födda utomlands eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Länssnittet är 19 procent, samma som Enköping.
De skolor i Enköping som bäst motsvarar genomsnittet är Fjärdhundraskolan och Korsängsskolan som har 21 procent elever med utländsk bakgrund.
Andelen elever med utländsk bakgrund är störst på Enöglaskolan, 72 procent och Rombergaskolan, 58 procent, och minst på Hummelstaskolan och Bergvretenskolan, sju procent, Kunskapsskolan, åtta procent och Örsundsbroskolan, nio procent.
– Tidigare efterfrågades mycket kunskap om mottagandet och kartläggning av nyanländas kunskaper. Nu efterfrågas också mer kunskap om hur man ska undervisa nyanlända. Skolpersonalen vittnar även om att många nyanlända mår psykiskt dåligt och därför är det viktigt att det finns en bra elevhälsa, säger Anna Österlund, enhetschef på Skolverket.
http://eposten.se/nyheter/enkoping/ojamn-fordelning-av-nyanlanda-unt4592190.aspx
Multi kultur är vad som hänt.
Är man med i leken så…
Själv ägnade jag kvällar och nätter åt att fightas med min motorcykel och senare min gamla ”folka” som jag trimmade.
Nå’n blodig knoge blev det ibland när jag slant med hylsnyckeln men inget näsblod.
– Det var en tuff tid. Enda invandringen vi kände till var bilar av utländskt fabrikat.
Allvarligaste kamperna var vem som kunde köra en sträcka i skogen på snabbaste tid. Det var naturligtvis otryggt för träden hotade vid sidan av vägen och tryggheten fanns i bra däck och skyddsplåt under motorn.
Gammal nog att minnas att man ibland förstärkte slaget genom att krama om snusdosan i högernäven. Då tog slaget lite bättre. Men i regel inte mer än att man kom undan med näsblod, blåtira eller både och.
Men som sagt brottning var mera skonsamt. När någon hamnat på rygg, var det i allmänhet klart.
Men vårt samhälle ser annorlunda ut i dag.
Tack för det Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven.
Såvitt jag minns så var även sparkar överhuvudtaget ansett som fegt ! Bara nävarna gällde !!!! Och när vi grabbar lekte slagsmål var det brottning som gällde! för att undvika utslagna tänder mm.
Trots att många bar kniv så användes den mycket sällan eller aldrig i slagsmål. Däremot har pappa berättat att knogjärn användes ibland i slagsmål på danser ute i ”byarna” fram till ca 1950 iaf.