28-åriga Kaziva Sadafi förklarar på sin blogg varför hon hellre läser alternativa medier än etablerade.
Kaziva är kurdiska och kom till Sverige för tio år sedan. På sin blogg länkar hon till bl.a. Avpixlat, Fria Tider och förklarar varför i ett nytt blogginlägg.
”Det är sant att både Avpixlat och Fria Tider mest skriver om problem med invandring och invandrares kulturer och det blir ganska extremt men det är för att vanlig media inte skriver om det.”
Det Kaziva skriver är naturligtvis helt korrekt. Etablerade medier avskyr alternativa medier, de bedriver någon form av häxjakt och kallar dem för ”hatsajter”. Alternativa medier har uppstått som en motpol till etablerade just p.g.a. deras avhållsamhet i att beskriva hela sanningen och inte bara delar av den. Likheten med 7-klöverns och medias häxjakt på Sverigedemokraterna är slående, men SD finns just för att partierna i 7-klövern vägrat debattera migration på ett hederligt sätt och inte minst vägrat att inse det absurda som nu försatt vårt land i brygga.
”Främst Avpixlat hjälper också sprida debattörer som inte får synas i vanlig svensk media, som Mona Walter och Tino Sanadaji. De länkar också mycket till det som skrivs i andra länder, särskilt Norge, Danmark och Finland.”
Så är det. Det är alternativa medier som för fram kritiker av pågående massinvandring och inte minst personer med invandrarbakgrund som vågar kritisera islam. Tack vare alternativa medier får vi också ta del av utländska mediers beskrivning av det f.d. föregångslandet Sverige och dess resa mot botten.
”Avslutningsvis så vill jag säga att jag inte tycker det är något fel med att länka till Avpixlat eller Fria Tider när de skriver vad som händer och de skriver rakt på sak. Ibland så har de fel och överdriver men det händer i all annan media också och de är oftast mycket bättre än till exempel Aftonbladet på att ha med källor. Det finns ”hatsajter” men det är inte Fria Tider och Avpixlat. Då hatar Aftonbladet mycket mer själva.”
Skrivet av en ung kvinna med rötterna i Kurdistan. Må Özz Nujen och Soran Ismael få mardrömmar.
FRÅN AFTONHORAN!
”När hon tar av sig slöjan ser jag att det är ett barn”
Text: Carina Bergfeldt
Han har inte haft den nya mobilen länge när det plingar till i den.
”Min herre. Jag är en seriös och bra man som vill ta hand om er dotter. Vänligen kontakta det här numret för mer information.”
Mannen tittar på meddelandet från ett okänt nummer.
Han befinner sig i ett flyktingläger, efter att ha lämnat sitt land. Han är inte ensam om att få meddelandet. Liknande sms har gått ut till otaliga av telefonerna i lägren. Många är de utfattiga föräldrar som läst samma sak, fått samma erbjudande.
Till sist lyfter pappan luren, och slår numret.
Ibland är det vanliga äktenskap som männen vill ha. Men ofta inte.
De kallas ”pleasure marriages”, Nikah al-Mut’ah, och går ut på att man gifter sig för en kortare period, allt från 30 minuter till en månad eller två eller tre. En halvlegaliserad form av barnsexhandel. Och en växande epidemi som allt fler av de flickor som flytt från krig tvingas utstå.
– Vi är dessvärre medvetna om att det skett en stor ökning av barnäktenskap, och då ofta den här formen av tidsbegränsade äktenskap, berättar Sandra Chehab på UNICEF i Libanon när vi sitter i bilen, på väg för att träffa några unga kvinnor som fallit offer för att ha blivit bortgifta.
– Antalet syriska flickor som tvingas gifta sig innan de fyller 18 har tredubblats sedan kriget bröt ut, fortsätter hon.
Jag matas med siffror, statistik och uppgifter. Men det här att det är barn det handlar om – BARN – landar inte helt förrän några timmar senare. Vi sitter i ett rum i Tripoli och den svartklädda unga kvinnan framför mig brister ut i gråt när hon pratar om den 40-årige mannen som snart ska äga henne. För att kunna torka bort tårarna från sitt ansikte lyfter hon slöjan. Jag kommer på mig själv med att stirra på flickans ansikte som fram tills nu så effektivt dolts. Hennes rultiga kinder, och hennes lilla uppnäsa, som båda påminner mig om min tolvåriga brorsdotter. Ett dockansikte så långt från att vara färdigmejslat. Så uppenbara tecken på att det är ett barn, inte en vuxen, framför mig.
Det är på grund av henne, och barn som henne, som vi har återvänt. Anledningen till att vi envisas med att fortsätta berätta om ett krig som de flesta är trötta på. Som inte genererar de berömda ”klicken”. Som inte säljer tidningar.
Vi fortsätter att åka hit – till gränslandet till Syrien – för att medan livet pågår hemma så gör det så även här. Ett liv där var fjärde syrisk flyktingflicka kommer att vara bortgift innan sin 18-årsdag. Ett liv där just det här specifika barnet med de knubbiga kinderna snart kommer att våldtas av en vuxen man som köpt henne.
Innan hon lämnar mig viskar flickan en fråga som tolken generat översätter:
”Kan du ta med mig hem till ditt land?”
Klumpen i magen stannar kvar långt efter att barnet lämnat rummet.
Om vi haft en media som gjorde sitt jobb, så hade inte
alternativ Media behövts, och då hade heller inte den
den sinnessjuka importen av lycksökare blivit så stor.
Så det är tur att vi har alternativ Media som vaskar fram’
sanningen om både det ena och andra, inte minst hur
dåligt den korrumperade gammelmedia sköter sig?!
Aftonbladet är tidningen för ”fasadpolitiker och fasadmänniskor”, gjord av ”fasadjournalister”.
Ju godare AB försöker framstå på den politiska och journalistiska nivån, desto mer egocentriska kan AB agera privat. Pompösa ord ersätter hur det egentligen fungerar och ser ut i verkligheten.
Duger inte Ljugmedia.
Fastighetsmiljardären gör det igen: Skänker 100 miljoner till välgörande ändamål. Pengarna ska nu gå till att hjälpa barn på flykt från Syrien. – Jag tycker att vi i Europa borde skämmas som inte visar solidaritet, säger Roger Akelius till GP.
** Roger samarbetar med asylbaronen Bert Karlsson…