"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." – FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19
Påminner mig om en berättelse/allegori som jag hittade på en engelskspråkig site för ett par år sedan, och översatte (samt tolkade) till svenska. Den heter ”Fågelmataren”:
Jag köpte en fågelmatare, hängde upp den på altanen och fyllde den med fågelfrö. Den var snygg att titta på och ännu finare blev det när de första fåglarna kom och åt av de goda fröna. Det kändes som en fröjd och glädje att kunna förse de vackra småfåglarna med mat. De till och med sjöng och kvittrade av tacksamhet. De var tydligen så tacksamma, så att deras sång lockade till sig ännu fler fåglar.
Efter några dagar fanns det säkert hundratals fåglar som konstant flög fram och tillbaka och tog del av den goda och lätt åtkomliga maten. Inte behövde de anstränga sig mycket för att komma åt den, inte som ute i deras fria natur.
Men efter en tid började fåglarna bygga bon under taket på altanen, ovanför fågelmataren och intill grillen.
Sedan kom skiten… Det var överallt: på altangolvet, på bord och stolar, på blommorna… verkligen överallt!
Efter ytterligare en tid blev en del av fåglarna elaka. De försökte attackera mig och skita på mig, trots att jag hade försett dem med en mängd mat – som jag själv betalat för, givetvis.
Andra fåglar var högljudda, bråkiga och störiga. De satt på fågelmataren, skränade och skrek dygnet runt för att begära att jag skulle fylla på mer mat när det började ta slut.
Efter en tid kunde jag inte ens själv sitta på min altan. Det gick så långt att jag till slut fick ta ner fågelmataren. Och se! Efter några dagar var fåglarna borta! Jag städade upp bland skiten och oredan och plockade ner de bon som de byggt på altanen.
Snart var altanen på nytt samma lugna, vackra ställe som tidigare. Utan några fåglar som skränade och krävde gratismat…
Nu ska vi se, var finns liknelsen? Jo: Våra myndigheter blev oerhört generösa med att dela ut gratis mat, subventionerat boende, fri sjuk- och tandvård, gratis utbildning, ekonomiska bidrag i mängder (till och med retroaktiva barnbidrag för hundratusentals kronor!), de är snabba med att bevilja anhöriginvandring och utdela medborgarskap till höger och vänster. (Mest till ”vänster”, dock…)
Ryktet om detta spred sig med blixtens hastighet, så snart blev det en affärsverksamhet att ordna ”gruppresor” hit. De som egentligen inte hade några giltiga flyktingskäl kom i tiotusental och krävde försörjning från allra första dagen.
Så småningom blev ju stat och kommuner tvungna att höja skatterna, omfördela finanserna för att kunna betala alla dessa kostnader. Det blev fler och fler som valde att uppehålla sig illegalt i landet, så det kunde bo 10-15 personer i en enda liten lägenhet, sjukvården blev svåråtkomligare för oss andra eftersom dessa grupper var vårdkrävande, skolorna blev sämre och sämre i takt med att: 1. antalet lärare minskade därför att pengarna behövdes till annat (se ovan) samt 2. alldeles för många barn inte behärskade vårt modersmål.
Att vistas ute på gatorna, speciellt på kvällar och nätter, blev något man bara kunde göra med fara för liv och lem – inte minst gällde det svenska kvinnor. Många av de som fått svenskt medborgarskap gav sig t o m tillbaka till sina hemländer för att delta i krig eller för att utöva ren terrorism. Där på plats, eller genom att de utbildades till internationella terrorister.
Det ställdes krav på att bygga moskéer med böneutrop, det demonstrerades och hotades om någon kände sig kränkt (kränkthet är något som blev oerhört vanligt i vårt land) och olika religiösa grupperingar – t o m inom samma religion – började bekämpa varandra med medeltida våldsmetoder.
Och idag har det alltså gått så illa, att vi har t o m har värsta sortens islamister i landets regering!
Enligt min enkla åsikt kanske det är dags för våra myndigheter att plocka ner ”fågelmataren”?
Den liknelsen med fåglarna stämmer bra in på 7klövern. Det finns ett ordspråk om man ger dom tummen så efter en tid tar man hela handen…
Påminner mig om en berättelse/allegori som jag hittade på en engelskspråkig site för ett par år sedan, och översatte (samt tolkade) till svenska. Den heter ”Fågelmataren”:
Jag köpte en fågelmatare, hängde upp den på altanen och fyllde den med fågelfrö. Den var snygg att titta på och ännu finare blev det när de första fåglarna kom och åt av de goda fröna. Det kändes som en fröjd och glädje att kunna förse de vackra småfåglarna med mat. De till och med sjöng och kvittrade av tacksamhet. De var tydligen så tacksamma, så att deras sång lockade till sig ännu fler fåglar.
Efter några dagar fanns det säkert hundratals fåglar som konstant flög fram och tillbaka och tog del av den goda och lätt åtkomliga maten. Inte behövde de anstränga sig mycket för att komma åt den, inte som ute i deras fria natur.
Men efter en tid började fåglarna bygga bon under taket på altanen, ovanför fågelmataren och intill grillen.
Sedan kom skiten… Det var överallt: på altangolvet, på bord och stolar, på blommorna… verkligen överallt!
Efter ytterligare en tid blev en del av fåglarna elaka. De försökte attackera mig och skita på mig, trots att jag hade försett dem med en mängd mat – som jag själv betalat för, givetvis.
Andra fåglar var högljudda, bråkiga och störiga. De satt på fågelmataren, skränade och skrek dygnet runt för att begära att jag skulle fylla på mer mat när det började ta slut.
Efter en tid kunde jag inte ens själv sitta på min altan. Det gick så långt att jag till slut fick ta ner fågelmataren. Och se! Efter några dagar var fåglarna borta! Jag städade upp bland skiten och oredan och plockade ner de bon som de byggt på altanen.
Snart var altanen på nytt samma lugna, vackra ställe som tidigare. Utan några fåglar som skränade och krävde gratismat…
Nu ska vi se, var finns liknelsen? Jo: Våra myndigheter blev oerhört generösa med att dela ut gratis mat, subventionerat boende, fri sjuk- och tandvård, gratis utbildning, ekonomiska bidrag i mängder (till och med retroaktiva barnbidrag för hundratusentals kronor!), de är snabba med att bevilja anhöriginvandring och utdela medborgarskap till höger och vänster. (Mest till ”vänster”, dock…)
Ryktet om detta spred sig med blixtens hastighet, så snart blev det en affärsverksamhet att ordna ”gruppresor” hit. De som egentligen inte hade några giltiga flyktingskäl kom i tiotusental och krävde försörjning från allra första dagen.
Så småningom blev ju stat och kommuner tvungna att höja skatterna, omfördela finanserna för att kunna betala alla dessa kostnader. Det blev fler och fler som valde att uppehålla sig illegalt i landet, så det kunde bo 10-15 personer i en enda liten lägenhet, sjukvården blev svåråtkomligare för oss andra eftersom dessa grupper var vårdkrävande, skolorna blev sämre och sämre i takt med att: 1. antalet lärare minskade därför att pengarna behövdes till annat (se ovan) samt 2. alldeles för många barn inte behärskade vårt modersmål.
Att vistas ute på gatorna, speciellt på kvällar och nätter, blev något man bara kunde göra med fara för liv och lem – inte minst gällde det svenska kvinnor. Många av de som fått svenskt medborgarskap gav sig t o m tillbaka till sina hemländer för att delta i krig eller för att utöva ren terrorism. Där på plats, eller genom att de utbildades till internationella terrorister.
Det ställdes krav på att bygga moskéer med böneutrop, det demonstrerades och hotades om någon kände sig kränkt (kränkthet är något som blev oerhört vanligt i vårt land) och olika religiösa grupperingar – t o m inom samma religion – började bekämpa varandra med medeltida våldsmetoder.
Och idag har det alltså gått så illa, att vi har t o m har värsta sortens islamister i landets regering!
Enligt min enkla åsikt kanske det är dags för våra myndigheter att plocka ner ”fågelmataren”?
Hörde att Merkel ha lovad att ta emot ½ million ”Asylanter” per år de nästa 5 åren.
Jag säger bara ”Gute Nacht Deutschland” 🙁
Kommer hon att sitta kvar i 5 år?
Jag är rädd för det