Fyra mördade i zigenarläger av zigenare

ZIGENARE. En man öppnade eld i ett läger för romer i Roye i norra Frankrike i går och dödade fyra personer, varav tre av dem kom från samma familj. Fjärde dödsoffret var en polis som kallats till platsen.

”– En man gick in i området och dödade kallblodigt ett spädbarn på sex månader, en kvinna och en man. Flera blev skadade och en polis dog senare av skadorna, berättade inrikesministern Bernard Cazeneuve i tv i går kväll. Han uttryckte förtvivlan och medkänsla med de anhöriga.

Ett treårigt barn och ytterligare en polis finns bland de skadade. Fortfarande finns många oklarheter kring dådet och mannen som började skjuta i lägret norr om Paris. President Hollande har också uttryckt sin bestörtning.

Franska medier beskriver ett mycket spänt läge bland de boende romerna i området nu”.

-De kursiva raderna från Sveriges Radio, de skriver ”en man gick in i området” och får det att låta som det är vem som helst som gått in och mördat personerna i lägret.

I brittiska The Independent står dock att den misstänkte är boende i lägret och zigenare även han, det är skillnad på media och svenska media…

16 thoughts on “Fyra mördade i zigenarläger av zigenare

  1. Tyvärr finns det också riktiga berikande multikulti journalister som uppbär ungefär 10 PK utmärkelser om året! Eller döm själva? Uppdaterad 6 maj 2015
    Våra hemlösa men deras tiggare
    KRÖNIKOR. Nyetableringarna av gratistidningar blottar konflikter som riskerar eskalera, skriver Stefan Bergmark.

    Konkurrensen om solidariteten fortsätter. Tidigare i år, i samband med att jag skrev om nystartade västerbottniska gatutidningen Dik Manusch, uppmärksammade jag den osunda rivalitet som uppstått mellan olika ideella aktörer. Konfliktriskerna har nu ökat ytterligare.

    Skånepolisens så kallade romregister väckte stark kritik och förklarades både olagligt av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden samt fick så sent som i mars skarp kritik av Justitieombudsmannen. När en ny tidning för tiggande EU-migranter nu dragit igång tycker utgivarorganisationen av någon anledning att det är lämpligt att registrera hur de romska säljarna uppför sig.

    Folk är folk ges ut av stockholmsbaserade föreningen HEM, föreningen för hemlösa EU-migranter, i samarbete med norska Folk er folk. Givetvis är det ett mycket lovvärt initiativ att erbjuda medmänniskor en annan försörjning än att tigga på knä men när pengar är inblandade kan även något till synes så enkelt och gott föra med sig osämja.

    I väntan på den riktiga tidningspremiären har de blivande försäljarna av Folk är folk under vintern sålt en specialutgåva, Gunilla Lundgrens och Sofia Taikons bok Sofia Z-4514. I både Göteborg och Stockholm, där Faktum och Situation Sthlm säljs, har visst rena våldsamheter uppstått mellan försäljare av de olika tidningarna. För en utomstående är det helt obegripligt att utgivarorganisationerna inte samarbetar kring en av tidningarna.

    De två etablerade gatutidningarna har sinsemellan också olika inställningar till den nya situationen på gatorna. Faktums chefredaktör Aaron Israelson, som för övrigt slutar i höst för att utreda möjligheterna att starta en gatutidning i EU-migranternas hemland Rumänien, har varit kritisk mot Folk är folk. Bland annat för att han menar att de rekryterar Faktum-försäljare som stängts av på grund av regelbrott. Samtidigt har Faktum öppnat sina portar i södra Sverige, tidningen säljs också exempelvis i Malmö, och hälften av deras försäljare är idag EU-migranter.

    Situation Sthlm däremot stänger ute EU-migranterna och kräver av sina försäljare att de är etablerade i Sverige och har rätt till socialbidrag. I senaste numret beskriver chefredaktör Ulf Stolt hur deras försäljare nu är förbannade och att kunderna tycker allt sämre om EU-migranterna. Artikeln präglas av ett jag-är-inte-rasist-men-resonemang och spär ytterligare på det redan utbredda vi och dom-tänkandet där ”våra” svenska hemlösa ställs mot ”deras” fattiga romer.

    Det vore på sin plats att de nämnda aktörerna med flera, exempelvis Dik Manusch, möttes ansikte mot ansikte i exempelvis en nationell konferens. För det är uppenbart att detta inte kommer lösa sig av sig själv och att konflikterna kan komma att eskalera.

    Som om det inte fanns nog med konfliktrisker har Folk är folk nu alltså infört ett uppföranderegister för sina romska försäljare. För att få bära deras ID-kort måste försäljaren följa HEM:s regler vilka bland annat slår fast att tidningen ska säljas med ett leende. Med en QR-kod kan kunderna scanna försäljarnas ID-kort och lämna synpunkter. Detta i ett samhälle så antiziganistiskt att många romer inte kan handla mat utan att ha en i butikspersonalen i hälarna.

    Stefan Bergmark

  2. Så här skrev kära Elisabeth Höglund i sin blogg om vilket jädrans sattyg hennes man Bosse hade råkat ut för!!!

    De romska tiggarna uppträder alltmer hotfullt

    Fredag, 31 juli 2015

    Det är synd om de romska tiggarna. Ja, det brukar man säga. Det är säkert också sant. Ändå upplever många att vissa tiggare har börjat bli alltmer hotfulla i sin jakt på pengar.

    Jag vet att man inte får berätta det jag nu ska berätta. Men jag gör det ändå. Det handlar om de romska tiggare i Västerhaninge som jag har skrivit om flera gånger tidigare här på min blogg och som nu har börjat bli alltmer aggressiva i sitt uppträdande. Till att börja med gjorde de inget större väsen av sig. De bara satt där utanför butikerna och sträckte ut sina pappmuggar för att få en eller annan krona av givmilda västerhaningebor.

    Men nu har tiggarmetoderna blivit alltmer aggressiva. Det är till och med så att tiggarna uppträder hotfullt mot dem som inte ger dem några pengar. Jag har bevis för detta.

    I förrgår åkte min man Bosse med tre papperskassar med tidningar till den återvinningsstationen som ligger bakom Västerhaninge centrum – precis som han brukar göra varje vecka. Hemma hos oss är vi storkonsumenter av dagstidningar och varje vecka släpar Bosse bort dessa tidningar till sopstationen.

    När han kom dit i onsdags fick han se att en tiggare hade tagit plats bland sopcontainrarna. Bosse tog först ingen större notis om detta. Han parkerade bilen framför containrarna, steg ur bilen, öppnade bakdörren och tog ut två av de tre papperskassarna med tidningar som låg i bilens baksäte. Han gick fram till den sopcontainer som var avsedd för tidningsavfall och tömde de båda påsarna där.

    När han vände sig om upptäckte han att tiggaren rusat fram till hans bil och dragit ut den tredje påsen med tidningar, som han sen bar fram och tömde i containern. Bosse brydde sig inte så mycket om det heller men tyckte att det var konstigt och obehagligt. Han behövde ju ingen hjälp med tidningarna. Det klarade han av själv. Så han steg in i bilen igen, slog igen dörren och startade motorn.

    I samma ögonblick rusade tiggaren fram till bilen, slog hårt med knytnävarna på sidorutan och skrek något som Bosse först inte förstod. Bosse öppnade dörren och undrade vad tiggaren ville.

    – I shall have money, skrek rumänen.

    – Nej, sa Bosse, du får inga pengar. Jag har inte bett om någon hjälp. Du jobbar inte åt mig.Jag klarar själv av att slänga mina tidningar i containern.

    Det skulle han aldrig ha sagt. Tiggaren skrek på dålig engelska:

    – I work for you!!! You have to give me money. I work for you!

    Du jobbar inte åt mig, svarade Bosse, som kände sig alltmer obehagligt till mods. Han upplevde tiggaren som hotfull och aggressiv och kände att det gällde att så snabbt som möjligt komma därifrån.

    När han kom hem berättade han om episoden för mig. Jag tyckte också att det var obehagligt. Samtidigt menade Bosse att tiggarna nu hade bestämt sig för att inte bara tigga pengar utan faktiskt också jobba för dem. Men att tvinga folk att ta emot tjänster som ingen bett om tyckte Bosse var något övermaga.

    – Jag behövde ingen hjälp med tidningarna. Jag betalar för sopåtervinningen till kommunen. Jag ska inte behöva betala en gång till för att få lämna tidningarna på sopstationen.

    Tiggeriet i Sverige håller på att bli alltmer konfliktfyllt. Man kan tycka att det är tragiskt att dessa rumäner måste åka till Sverige för att tjäna pengar. Men när de börjar uppträda hotfullt och kräva att folk ska ge dem pengar genom att hitta på en jobb som ingen efterfrågar, då börjar tiggeriet ta sig oacceptabla former.

    Samtidigt berättade vår granne att den romska tiggerska som tillbringar sina dagar utanför Hemköps butik i Västerhaninge centrum häromdagen hade hotat henne när Gunilla inte hade köpt en grillad kyckling till henne i butiken.

    När vår granne skulle gå in i affären för att handla mat ropade tiggerskan något åt henne som hon först inte förstod. Det enda hon hörde var att det handlade om ”kyckling”. När vår granne kom ut från affären med sina matkassar frågade tiggerskan om Gunilla hade köpt en grillad kyckling till henne. Nej, det hade hon inte. Då blev kvinnan så upprörd att hon skällde ut Gunilla, som tyckte att hon inte hade någon anledning att köpa en grillad kyckling till den här kvinnan. Ville kvinnan ha grillad kyckling, så kunde hon väl gå in i affären och köpa den själv.

    Jag tycker att det här är olyckligt och obehagligt. Det är en sak att tusentals romer kommer hit för att tigga pengar. Men den dag de börjar kräva pengar och uppträda hotfullt om de inte får betalt, så har en gräns överskridits.

    Mer än så vill jag inte säga. Bollen ligger hos regering och riksdag att hantera tiggarfrågan. Något konkret har ännu inte kommit från det hållet. Under tiden blir tiggarnas situation bli alltmer desperat.

  3. Som SR framställer händelsen fick åtminstone jag ett intryck att det var en man, troligen vit, sk purfransk, som av ren illvilja gått in och massakrerat i zigenarlägret.
    Att det skulle röra sig om uppgörelser klaner emellan fanns det inte en susning av.
    Tänk vad man kan lita på SR(?!)

  4. Allt unket blir bränne i svenska medias att mer desperata försök att måla upp den hägring av ”rasistiskt” hotmot zigenare och asylanter som alla vet inte finns.

KommenteraAvbryt svar