Insändare / Journalistik / Migration - invandring / Politik / romer / Tiggeri

Sandors historia

Pettersson18 kommentarer

INSÄNDARE Malmö 19-8-2015. 

Till Östen Rosvall, redaktör för familjesidan på Sydsvenska Dagbladet

I dagens sydsvenska så har ni en större artikel om Joakim Månsson-Bengtsson, miljöpartist och ordförande för föreningen Hjälp tiggare i Lund, under rubriken Min historia.

Jag undrar om ni kunde göra något liknande med min ”historia” som är något annorlunda än Joakims,men inte desto mindre intressant. Kan nog garantera er att den kommer att väcka viss uppståndelse.

Jag är 63 år och inte som Joakim bög utan skall vi säga lite mer normal på det området eftersom jag attraheras av det motsatta könet vilket i detta fallet är det kvinnliga. Dock attraheras jag ej av alla kvinnor.Te x Mona Sahlin och folkpartisten Birgitta Olsson attraherar mig ungefär lika mycket som en mördarsnigel i mitt grönsaksland.

Jag är Sverigedemokrat, är emot parasiterande s k EU-medborgare och s k flyktingar i allmänhet särskilt när dessa kommer från t ex Afghanistan, Irak, Libanon, Syrien, Pakistan, Iran, Sudan, Eritrea (särskilt sådana som skär halsen av svenskar som handlar på IKEA), Zoomalia, Egypten, Marocko, Libyen o s v.

Till skillnad mot Joakim så anser jag inte att alla människor har lika värde. Jag skulle heller aldrig, som Joakim, hjälpa s k EU-migranter på något sätt. Dock har jag många gånger lagt bidrag i deras framsträckta muggar. Dock ej i form av pengar utan i stället små lappar där det står följande på Rumänska, ”Duceti va acasa”, som betyder ”Åk hem” på svenska, tror jag.

Men det kan också betyda något ännu värre för dom blir ganska aggresiva ibland när dom har läst lappen. Dom som nu kan läsa, alltså.

Till skillnad mot Joakim så bryr jag mig inte heller mycket om miljön. Jag kör mycket bil, äger fyra stycken och jag håller aldrig hastighetsbegränsningar eftersom jag tycker att det går för sakta då. Betalar aldrig parkeringsavgifter eftersom jag lyckats, som så många andra invandrare, att fixa ett falskt handikapptillstånd. Innehar dock körkort,svenskt sådant.

Jag har några ledstjärnor i mitt liv och dom är följande som lyder:

  • Tänk bara på dig själv,ingen annan gör det! (Förutom kronofogden kanske).
  • Hellre lever jag som ökänd än okänd!
  • Har faktiskt redan tänkt ut vad som skall stå på min gravsten:

    Här vilar Sandor Herold
    Han gladde ett fåtal när han föddes,desto fler när han dog!

    Som sagt, hör av dig om du tycker att min historia verkar intressant!

    MVH, Sandor Herold, Malmö

18 thoughts on “Sandors historia”

  2. På både tysk och fransk tv så visar de nu paniken över alla invällare i kommunerna, i Sverige är det ”största möjliga TYSTNAD !
    Förbannade PK-folket och nu är det panik !

    Svar

  4. Han har ett eget grönsaksland visserligen härbärgerar han även mördarsniglar där.men han är inte tacksam över grönsakslandet utan spyr galla över oss Svenskar. Och det är helt okey, vi är vana men framhärdar med vårt sätt.

    Svar

  5. Och när man vet att den nu 60-årige Östen Rosvall själv växt upp i ett luxuöst hem på Limhamns fashionabla strand så förstår man hans vurm för de stackars utsatta fattiga trashankarna…

    Svar

  6. Jag hade en numera avliden god vän från Ungern som var
    maskinhandlare.På hans visitkort stod det ”skojare,skatte-
    smitare och djävul bla.
    En mycker sympatisk man.

    Svar

KommenteraAvbryt svar