Politik

En historia för MPs ÅSA

FjärranÖsternRedaktionen10 kommentarer

Den sibiriska lärkan

 Den sibiriska lärkan tyckte mycket om att sjunga. Hon sjöng och sjöng. Hon sjöng så mycket, att hon inte märkte, att alla de andra lärkorna redan hade flyttat iväg söderut. Till slut insåg hon, att det var hög tid också för henne att ge sig av.

Den lilla lärkan hade dock väntat för länge. Hon hade inte flugit långt, när vingarna blev stela av köld. Hon landade mycket trött och utmattat  jämte en skogsväg.
Efter ett tag när lärkan trodde att hon skulle frysa ihjäl kom en fattig bonde körande med sin oxkärra.
Bonden hörde lärkans ynkliga pip och stannade ekipaget och klev av kärran och tog upp lärkan, när bonden funderade på vad han skulle göra med lärkan så gjorde oxen en rykande varm hög med avföring.

Nu fick hon det riktigt varmt och skönt. Hon blev så glad, att hon satt mitt i den varma skiten och bara sjöng och sjöng.

Det skulle hon inte ha gjort , en annan fattig bonde kom vandrande efter stigen och han hörde den Sibiriska lärkan, han drog upp henne ur skiten och vred halsen av lärkan och stoppade den i fickan för att ha något att äta då han kom hem.

Av denna historia kan man lära sig tre saker:
Det är inte säkert, att den trycker ned dig i skiten på dig vill dig illa.
Det är inte säkert, att den som drar upp dig ur skiten vill dig väl
Och till sist om du hamnar i skiten: håll käft
Upplagd av Mia

10 thoughts on “En historia för MPs ÅSA”

  4. Apropå fåglar så jag jag nyss den nya svenska nationalfågeln.
    Det var en zigenarfink som hade en liten mugg i klorna och den sa hej hej när den flög förbi.

    Svar

  5. Så här skrev jag på AP och fick den borttagen av någon nitisk moderator.
    När en känd svensk allianspolitiker skulle bli fader kommer man in till BB.
    Varvid barnmorskan frågar modern om slemproppen har gått, ja han är ute och parkerar bilen.

    Svar

KommenteraAvbryt svar