INSÄNDARE. Eftersom det i dagarna är 70 år sedan 2:a Världskrigets slut, förekommer i Tyskland nu dagligen, och har så gjort sedan årsskiftet. Det är otaliga reportage i tv och andra medier kring alla dem som på ett eller annat sätt uppges drabbade av nazismen.
För några dagar sedan invigdes ett monument invid Bundestagen i Berlin, som skall påminna oss om mördade zigenare. Dagligen strålas bilder ut med de befriade från olika koncentrationsläger och vanliga arbetsläger. Inget ont i detta men något tycks fattas i historieskrivningen år 2015…
Petterssons blogg informerade i slutet av januari i ett inlägg, om den största fartygskatastrofen någonsin, torpederingen av Wilhelm Gustloff. Vid denna sänkning omkom mellan 6-9000 civila i form av gamla, kvinnor och barn, samt ett hundratal svårt sårade soldater.
Nu var inte denna torpedering av skepp med flyende från Ost-preussen och delar av Polen, den enda som inträffade. Den 10 februari 1945 sänktes på samma rutt, General von Steuben med uppskattningsvis 2-3000 civila ombord.
Den 16 April 1945, för exakt 70 år sedan, fortsatte ryssarna att med sina u-båtar, jaga och slutligen sänka nästa skepp. Denna dag träffades m/s GOYA, ett norskt fartyg som Tyskland lade beslag på redan 1940. Kaptenen Felix Holm hade på sin tur mot Sassnitz c.a 6.500 civilia ombord när skeppet träffades av tre torpeder, avfyrade från den ryska ubåten L-3 som var under befäl av Vladimir Konowalow. M/S Goya sjönk på sju minuter och endast c.a 150 personer överlevde.
Dessa tre sänkningar av skepp (till del med Röda Kors på sidan) kostade 15-20000 personer livet, och likväl nämns något om dessa dränkta inhemska, aldrig ens med en notis. Att man gärna skriver den historia som segermakterna visar upp är ju ingen speciell nyhet, men nog borde man i rimlighetens namn för vår framtida historieskrivning balansera det hela lite sakligare.
Det är lite märkligt att nazisternas grymheter och krigsförbrytelser, med all rätt, nämns i parti och minut medan det är väldigt tyst om Sovjetunionens och kommunisternas förbrytelser…
Lars-Åke Månsson
[…] norska fartyget Goya blev den 16 april det tredje större evakueringsfartyget med civila flyktingar,när […]
Har nu lyssnat på dagens nyheter från ARD..Dessa var idag till största delen inriktade på olika judiska överlevande från kriget.Vidare bekymrade man sig över,hur alla lyckosökare skulle få tak över huvudet i landet.Det hela avslutades med ett reportage från Sicilien,som håller på att sprängas i bitar av alla afrikaner från Syrien,och araber från alla upptänkliga länder.Gemensamt för alla dessa ”båtflyktingar” var,att man flydde krig !!!!!
Inte ett enda ord kring den fartygskatastrof som m/s Goya utsattes för av den ryska ubåten 1945.M.a.o. inget att sörja över,eller minnas hur 6.500 av sitt eget folk sänktes som råttor (på dagen),för 70 år sedan i Östersjön
Eva:
Eftersom min avlidna hustru tillhörde dem,som fick uppleva dessa hemska månader och år,(som ung flicka) kan man inte i ord återge,vad dessa civila fick genomlida !Därför ser jag det som viktigt,att den framtida historien inte enbart får beskriva segermakternas version….
Som du så rätt skriver var ju långt ifrån alla nazister,där ibland min hustrus familj…
Tyskarna får bära hundhuvudet under många år än. Allt från musse till zigge utnytja det. Sist i raden ….Grekland will ha betalt ! Utan Tyskland stannar Europa ! Ingen jävel tycks uppskatta det.
Beskrivningen av ryssarnas invasion i Ostpreussen och mot Berlin och Tyskland och civilbefolkningens helvete är sorgligt eftersatt i Sverige. Alla var inte nazister, många tvingades gå in i partiet. Var du brevbärare och därmed statsanställd fick du inte behålla arbetet om du inte var partimedlem t.ex.
Kvar i Preussen blev gamla och de, oftast kvinnor med barn, som inte lyckades fly. Deras öde – jämför med ISIS framfart idag.
Orsak till att så många civila (gamla,kvinnor och barn) fanns kvar i Ostpreussen var,att Gauleiter Erich Koch förbjöd folket att fly västerut !
Först när det var för sent,och han själv ”schappade”(nyåret 45) kunde folket på allvar taga till flykten.Nu hör det till historien att Januari 45 var en rekordkall månad,med ner till -20/25 grader under tre veckors tid.De svagaste dog därför av strapatserna under flykten, och de dåtida smala vägarna kantades av lik,och de få ägodelar man fått med sig i sina väskor,
Det finns en tysk författare vilken som barn upplevde flykten och har skrivit om detta i romanform. Surminski heter han. Åtminstone en bok är översatt till svenska.
I hans bok berättas om hur ryssarna bara är någon kilometer bort från byn när familjen till slut flyr.
Ja att ryssarna ligger i absolut världstopp när det gäller
att mörda folk det talas det tyst om, inte minst bland
kommunisterna i Svensk Media!
http://sv.metapedia.org/wiki/Kommunismens_brott_mot_mänskligheten
Mord på tiotusentals civila obeväpnade flyktingar. Hur kan du påstå att kommunister skulle göra något sådant…
Inget försvar för dessa barbariska handlingar av ryssar men historieskrivning är Ingen enkel grej. Alla som har läst historia som barn i andra europesiska länder vet ocksa att mynten har tva sidor. Och det finns en obekväm sanning som är ända värt att papeka, nämligen att manga av dessa flyende var faktiskt aktiva nazister som flydde med sina familjer. Det visste ryssarna mycket väl. Det europesiska folket var ju sa försvagad och nästan förintad att de flesta -likt med mellanöstern- som behövde skydd i ett nordisk land har varken pengar eller möjlighet att fly…….
TACK för att ni strävar efter sann historieskrivning!