Från Eva-Maries Facebook
Alla kan inte älska alla men man kan om man anstränger sig visa lite ödmjukhet och kanske rent av visa lite respekt för den person man har framför sig. Visst finns det stunder man ångrar och saker man har sagt som man i efterhand insett att det skulle haft formulerats om för att det lät för dumt eller för plumpt.
Ibland……jag rättar mig här, rätt ofta händer det att man får syn på nån artikel i facktidning eller i den etablerade median som man önskar att dom gjort om eller åtminstone ställt följdfrågor till läsarens fromma. År 2011 nummer fyra av facktidningen ”Akademikern” är just en sådan tidning med artikel där man hade önskat följdfråga. Detta nummer av tidningen har jag sparat som ett exempel där akademikern i sin iver att göra gott faller på eget grepp.
Vi Sverigedemokrater som varit med om valrörelse och dylikt har alla kommit i kontakt med ”antirasister”. Att anse och ha för ögonen att alla barn är lika värda faller inte i god jord från vänster till höger. Det är inte alla barn och ungdomar i vårt land som själva får välja sin partner och enligt Ungdomsstyrelsens rapport ”Gift mot sin vilja” lever 70000 ungdomar i Sverige i fruktan om att giftas bort med någon man ej önskar eller ens känner.
En kall novemberdag 2009 landade Deqo Dhisow Sebrige i Stockholm, hon flydde från Somalia när risken började bli överhängande att någon av de stridande grupperna skulle tvinga henne att gifta sig med en man dom valde ut. Då sände hennes föräldrar henne till Sverige.
Som svensk ung kvinna tänker Deqo själv välja den man hon tänker gifta sig med och det blir kanske när hon är klar med gymnasiet. På journalisten Bitti Ingemanssons fråga om ”En svensk kille?” svarar flickan ” En somalier förstås. Men jag bestämmer själv vem det blir”
Det är nu man undrar, är denna unga kvinna rasist eller lever hon inom hedersmiljö där allt är frid och fröjd så länge man håller sig inom det familjen och klanen bestämt att så ska det vara? Eller är det så hemska tanke, att vi i Sverige har att göra med nya invånare som inte alls gillar oss för att vi har ljust skinn och tillhör en annan ras. Varför duger vi inte?
”Antirasister” de självutnämnda goda borde ta sig en funderare ifall allt är så som dom trodde eller om sanningen är något helt annat, verkligheten har vi runt omkring oss varje dag, det finns mängder att ösa ur.
Det är inte antirasism att blunda för hedersideologins strukturella diskriminering och könsmaktsordning. Tvärtom är det rasistiskt när man inte kan förstå att allas barn är lika värda.
Eva-Marie Olsson
Malmö
Det kanske sitter i generna att hon bara bara känner sig hemma med en somalisk man.Precis som att jag bara kan känna mig hemma med en svensk man.Det kanske finns någon förklaring till varför det är så.
Jag är ibland riktigt förbannad för att vi har så usla journalister. I varje delikat ärende ställer aldrig journalisten självklara följdfrågor för att vi lyssnare ska förstå hela bilden. Varför?
Jag ställde liknande frågor till den flyktingkvinna (musimskt land) varför hon inte gift om sig här och hon sa att hon inte litade på män. Att ha en egen bostad för sig och sina två döttrar innebar en sådan frihet. Jag frågade om hennes döttrar hade pojkvänner och om hon skulle gifta bort dem. Nej, hon skulle bara lägga sig i om de träffade muslimska killar för det var förbjudna. Hon blev själv bortgift vid 14 år och hatade sin man hela tiden.