Vad kostar politiken?

INVANDRINGEN. Kulturutskottet har beslutat att minska stödet till kulturtidskrifter med 15 miljoner kronor, vilket motsvarar 75 procent av dagens bidrag, när Alliansens budget ska gälla för 2015. Nu reagerar kulturminister Alice Bah Kuhnke på utskottets beslut. –Det är en katastrof. Sverige behöver en mångfald av röster i samhällsdebatten men nu är det många som tystnar, säger hon till SVT:s Kulturnyheterna.

15 indragna miljoner upplevs som en katastrof när det gäller kulturtidskrifter och dessa pengar debatteras vilt och vänstern hoppas på framgång i extravalet den 22 maj för att kunna höja stödet till kulturdiskrifterna igen.

Däremot debatteras inte kostnaderna för invandringen, väljarna ska inte ha en chans att ta ställning. De beräkningar som gjorts är ofta för optimistiska och kortsiktiga.

Ekonomiprofessorn Jan Ekberg presenterade 2009 en försiktig beräkning över den offentliga sektorns nettokostnader för invandringen. 1,5-2 procent av BNP var den siffra han kom fram till. Eftersom invandringen ökat kraftigt sedan siffrorna togs fram är det realistiskt att det nu är den högre procentsatsen som gäller – 2 procent – motsvarande 80 miljarder kronor. Det motsvarar c:a 20 000 kronor per arbetande svensk eller över 5 000 stöd till kulturtidskrifter.

Vi behöver en godtagbar grund för att seriöst kunna diskutera asylinvandringen. Varför vägras vi en sådan? Är det för att 80 miljarder bara är som en piss i Mississippi och kostnaderna är mycket högre, kanske 100 000 kronor om året per sysselsatt.

Den humana dimensionen i invandringsfrågan kan inte debatteras isolerat från den ekonomiska verkligheten vilket spontant leder tanken till Bill Clintons rådgivare som inför presidentvalet 1992 förklarade vad allt handlade om: ”Det är ekonomin, dumbom!”

Det är därför som SD:s politik ska bemötas i ekonomiska termer. Väljarna vill veta vad politiken kostar, inte bara vad den ger medborgarna. Väljarna är förmodligen också intresserade av att få en redogörelse av hur kostnaderna ska minskas ifall de anses som för höga. Och sist men inte minst vem som ska betala notan. Sveriges pensionärer och sjuka eller de svältande barnen i Afrika?

-Pettersson undrar varför inte PK-etablissemanget och kulturvänstern debatterar asylinvandringens kostnader på samma sätt som stödet till kulturtidskrifter för allt hänger ihop…

Sydsvenskan  Det kan vara tio gånger mer

7 thoughts on “Vad kostar politiken?

  1. Härligt Pettersson, du hajjar galoppen…du förefaller driven!
    ärligt…skulle du ha vikt upp dig för PK som Björn gjorde
    häromsistens?..förstår iof Björn, hälitt hälitt, man farligt
    farligt då någon ställer upp i en smäktande vals…

  2. Jan Tullberg skriver i sin bok Låsningen:

    I Migrationsverkets årsredovisning för 2013 anges asylkostnaderna för verket till 7.1 miljarder kronor, en ökning med 1.5 miljarder jämfört med 2012. Utöver asylhanteringen uppstår också kostnader för processandet av andra typer av uppehållstillstånd. Andra omkostnader följer av antalet invandrare med uppehållstillstånd som finns kvar i Migrationsverkets boende har fördubblats under året och att ett stort antal personer som ska avisas från Sverige också bor kvar. Nya asylsökande tillkommer i ökande antal, 54.000 anlände under 2013. Kostnaderna lär fortsätta att öka under 2014.

    Totalkostnader är inte alltid så greppbara varför kostnaden per person som processas genom asylsystemet är en betydligt mer informativ siffra. Vad kostar en asylsökande i genomsnitt från att det magiska ordet sagts, till dess personen fått asyl eller avslag, enligt verkets terminologi blivit ”utskriven”? Migrationsverket anger genomsnittskostnaden per utskriven person till 166.000 kronor.

    Ja,detta är bara den första kostnaden som Tullberg skriver om.

  3. Apropå kostnader, sakpolitik, journalister, maktspråk och väljare.

    ”Redaktörer, journalister och debattörer – stå upp för fakta- och kunskapsbildning och lämna opinionsbildning till partipolitiken!”

    Jaaa…. så klokt yttrar sig 25 unga väljare på SVT Opinion.

    De skriver också…..

    ”Utan kunskaper i sakpolitik och välfärdsutmaningar är det svårt att orientera sig i samhället, ta ställning i de allmänna valen och att värna om sina intressen. Kunskap är verktyget vi använder för att bygga den svenska demokratin. Ge oss verktygen!

    Förmedla faktabaserade analyser av det svenska välfärdstillståndet och de nationella samhällsutmaningarna men guida oss samtidigt genom vetenskapens akademiska språk, statistiska snår och komplicerade orsakssamband.

    Låt oss njuta av nutida samhällsskildringar och publiceringar av vetenskapliga slutsatser men försäkra er om att nyhetsspråket kommer majoriteten tillgodo.

    Ge partierna debattscenen men se till att sakpolitiken står i centrum.”

    Vad glad man blir och man får faktiskt lite hopp om en framtida media , som gör det de ska göra, granska på ett opartiskt sätt.

    Om nu media tar åt sig vill säga….vilket de tidigare har visat att de har mycket svårt för.

    Läs de unga väljarnas inlägg.

    http://www.svt.se/opinion/article2541645.svt

KommenteraAvbryt svar