SKOLAN. Andelen elever som inte får godkänt i nionde klass slog nytt rekord i våras. Det visar nya siffror från Skolverket. Hela 13,1 procent fick icke godkänt i kärnämnen och klarar därför inte sin behörighet till gymnasieskolan.

– Det är en väldigt dyster siffra, den har stigit och nu fortsätter den stiga, och det är ett dåligt resultat för svenska skolan, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket till SVT.

Enligt skollagen har alla rätt till en god utbildning, och skolan skall vara likvärdig. Men statistiken visar att det går allt sämre. När Alliansen vann valet 2006 var det 10,5 procent som inte klarade gymnasiebehörighet. En siffra som då ansågs alarmerande hög, och bidrog till den högljudda debatten om problemen i svenska skolan.

Sedan fortsatte andelen icke godkända att öka till drygt 12 procent 2010.

Nu har de legat ganska stilla ett par år, men de preliminära siffrorna från vårens betyg visar alltså att den negativa utvecklingen fortsätter.

SVT:s genomgång av Skolverkets statistik visar också att skillnaderna mellan skolor blir allt större.

Siffrorna visar att skolresultaten i hög grad påverkas av vilken familjebakgrund man har.

Barn till högutbildade föräldrar har alltid klarat sig bättre i skolan. Samma mönster finns i de flesta skolsystem i hela världen. Men skillnaderna i Sverige ökar, trots att kraven på likvärdighet anses så viktig i skollagen.

– Alla skall få utvecklas till sin fulla potential, säger Anna Ekström. Det är ett av skälen till att vi har en obligatorisk grundskola, Utbildningsnivå skall inte gå i arv, Varje generation barn skall få utvecklas till sin fulla potential.

När man talar om problemskolor, och skolor med dåliga skolresultat kommer ofta diskussionen om etnicitet och invandring i centrum. Siffrorna visar att elevernas etniska bakgrund har betydelse. Men den har mycket mindre betydelse än föräldrarnas utbildningsnivå, och framför allt gäller den mest nyanlända.

Mer på SVT