Publicerat av Jonas Thornell den 7 juli på FaceBook
Malmökonstnären Dan Park, en syndabock?
Börjar det urarta när det gäller demokrati och rättssäkerhet i Sverige? Dan Parks konst är förvisso, vid en totalbedömning av hans omfattande samling utställningsobjekt, inte i samklang med epitetet god smak. Som gammal utbildare inom psykologi anser jag dock att Dan Park tar viss poäng med de konstverk där han gravt ironiserar över historiska förbrytare, Josef Fritzl och Anders Behring Breivik med flera. Mer problematiskt blev det uppenbarligen på vernissagen i lördags med de konstverk som anknyter till olika främlingsgrupper. Men vad är de upprörda demonstranterna rädda för?
Det är verkligen inte en fattig mager konstnär från Norrland vi ska frukta då det gäller hat mot främlingar. Problemet sitter i huvudet på de många så kallade etablerade. Svenssons med bra jobb och ekonomi som utåt sätt uttrycker sig politiskt korrekt om mångfald för att i nästa situation vara skeptiska till fler flyktingar i deras hemkommun med mera. Att frihetsberöva en ur socioekonomisk bemärkelse utslagen konstnär – beroende av försörjningsstöd – liknar rena rättsrötan! Att fängsla den fattige mannen men låta den rike gå fri …
Det farligaste vad beträffar främlingsfientlighet är attityder som folk håller för sig själva, i tystnad. Många medelsvenssons tycker verkligen att invandrargrupper är ett problem! Under de år jag körde taxi i Malmö så hände det nästan vid varje arbetspass att någon svensk kund, ofta alkoholpåverkad, uttalade sig negativt om utländska grupper. Vidare fick jag också höra: ”Oh, vad roligt att få åka med en svensk!”
Om ”sjuka” tankar och ”sjuk” humor får uttryckas genom konsten kan vi med all sannolikhet bespara samhället mycket lidande. Vill hissa varningsflagg med anledning av det välkända fenomenet; att den som inte kan uttrycka sina känslor är dömd att leva ut dem. I både konst och litteratur har vi i alla tider fått ta del av oinskränkta önskningar om att uttrycka sig. Min grundinställning är därför att fri konst kan förebygga krig och våld.
Tidigare då Dan Park suttit frihetsberövad har åklagare till och med hemställt att konstnären ska sinnesundersökas enligt rättspsykiatrisk tillämpning. Borde inte fler makthavare och vanliga Svenssons istället göra en egen djup självrannsakan?
Det blev ett snöpligt slut för vernissagen och galleristen Henrik Rönnquist som mer eller mindre övergavs av Polisen efter att de fraktat iväg Dan Park samt de beslagtagna konstverken. Stämningen var hatisk bland demonstranterna. Har Polisen fått uppgiften att bevaka ett evenemang i staden så bör de väl rimligen ta fullt ansvar för alla inblandades säkerhet? Såväl demonstranter som arrangör och publik. Så blev inte fallet i lördags. Galleristen uppmanades, med påtaglig överfallsrisk från aggressiva demonstranter, att ta en taxi hem, ”som alla andra”.
Publicerat av Jonas Thornell, skriftställare och mentor, tidigare högskolelärare i psykologi vid Vårdhögskolan Lund-Helsingborg och psykolog vid Polishögskolan i Solna.
-Pettersson läser i SDS en artikel av konstkritikern Thomas Millroth, märkligt nog försvarar denne man inte konsten utan låter som en vanlig PK-ideolog som är rädd om sitt jobb…
En alltid lika aktuell fras, ”När förnuftet sover skapas monster”, Francisco de Goya.( född 1746, död 1828)
Jag uppskattar en artikel som endast argumenterar pragmatiskt/utilitärt, ger ju en viss tydlighet. Vill bara påpeka att det faktiskt finns principiella dimensioner här också, om yttrandefrihet och konstbegrepp. Och sen finns det en diskussion om ”kultur”-”elitens” oefterhärmeliga hyckleri.
Bra krönika förutom den vanliga ursäktande ”knorren” om främlingsfientlighet. Jag är så less på detta tjat om främlingsfientlighet när det snarare är tvärtom. Kaka söker som bekant maka och avsaknad av kärlek är INTE fientlighet utan snarare likgiltighet.
Jag vill därför lansera ”främlingslikgiltighet” som den korrekta beskrivningen på det faktum att människor söker i hög utsträckning till likasinnade och ofta undviker andra.