En blivande pensionär som räknar med att staten garanterar en rejäl pension när det är dags kan känna sig blåst. I det nya pensionssystemet kan pensionerna i princip bli hur låga som helst.

Pensionssystemet får skarp kritik i boken Pensionsbluffen, med undertiteln tryggheten som gick upp i rök, författad av ekonomijournalisten Joel Dahlberg.

I värsta fall kan den som jobbat och betalat in till pensionssystemet i mer än 40 år inte med säkerhet få ut en högre pension än den som aldrig arbetat alls och alltså inte betalat in ett öre i avgifter till systemet.

Men det beror inte på att en garantipensionär får en hög pension, utan på de låga nivåer som vårt nya pensionssystem förmår prestera. Devisen det ska löna sig att arbeta ekar tomt, konstaterar författaren.

Och Pensionsmyndighetens egna prognoser pekar mot en kontinuerligt sjunkande snittpension de närmaste 40 åren.

Politikerna har avhänt sig allt ansvar för systemet genom att det konstruerats för att vara självreglerande vilket ledde till sänkta pensioner 2010 och 2011 utan att politikerna behövde klä skott för det.

Tanken är att pensionerna sedan automatisk ska justeras uppåt när ekonomin är i normalläge igen. Men systemets marginaler är försvinnande små och troligare är att vi i stället får se nya sänkningar.

Enligt Pensionsmyndigheten kommer pensionerna att förbättras i år och nästa år. Men det kompenserar bara en tredjedel av de sänkningar som genomförts. Och redan 2014 och 2015 har effekten av högkonjunkturen 2010 klingat av och sänkningen ser ut att bli mer eller mindre permanent.

Den som vill sätta guldkant på sin pensionärstillvaro bör antingen satsa på en karriär som riksdagspolitiker, deras pensioner räcker mer än väl till att sätta guldkant på tillvaron, eller spara själv till pensionen, konstaterar författaren Joel Dahlberg i boken. Eller jobba längre vilket är det senaste budskapet från politikerna.

Pensionssystemet består av flera olika delar: inkomstpension, premiepension och garantipension. Den som har låg eller ingen inkomst får garantipension. Utöver det har många avtalspension/tjänstepension och eget pensionssparande.

I det gamla ATP-systemet gav den allmänna pensionen cirka 60—65 procent av tidigare inkomst. I dag ger den allmänna pensionen i snitt 45 procent av tidigare inkomst, enligt tjänstepensionsföretaget Collectums beräkningar.

SKÅNSKAN

Gärna medalj, men först en rejäl pension! Detta är en av Socialdemokraternas allra bästa valslogan, men nu stämmer inte ens denna socialdemokratiska slogan längre. Det får Skånska Dagbladet att skriva så här.

I värsta fall kan den som jobbat och betalat in till pensionssystemet i mer än 40 år inte med säkerhet få ut en högre pension än den som aldrig arbetat alls och alltså inte betalat in ett öre i avgifter till systemet. Men det beror inte på att en garantipensionär får en hög pension, utan på de låga nivåer som vårt nya pensionssystem förmår prestera.

Devisen det ska löna sig att arbeta ekar tomt, konstaterar författaren. Och Pensionsmyndighetens egna prognoser pekar mot en kontinuerligt sjunkande snittpension de närmaste 40 åren. Vad var det nu Papa Dee Persson sa nu igen?

”Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort, sade han.” Olli håller den här gången med vår Papa Dee. Vad gör ni?