GÖTEBORG. Bostadsbristen drabbar inte bara privatpersoner. Akutlösningar för bostadslösa kostar stadsdelsnämnderna miljontals kronor varje månad. Östra Göteborg lägger varje månad 4,5 miljoner kronor på sociala bostadslösningar. Av dem står akutlösningar för ungefär en tredjedel.
Maria Berntsson (KD) är vice ordförande för stadsdelsnämnden. Hon menar att bostadssituationen i Göteborg får konsekvenser för stadsdelarna när de ska hjälpa hemlösa att hitta bostad.
– Vi politiker har gett direktiv att inga barn ska bli bostadslösa. Allmännyttan tillhandahåller ju ett visst antal hyreskontrakt, men ibland finns inte det. Då får hotell bli en akutlösning. Vissa av de här personerna har som enda problem att de inte har en bostad, säger hon.
Maria Berntsson lyfter också fram gruppen bostadslösa som behöver en bostad med särskild service. Där är det också kö – många hamnar i stället på korttidsboenden trots att de blivit beviljade boende anpassat efter sina egna behov.
– Det behöver byggas fler bostäder fortare, och fler boenden med särskild service.
Problematiken ser liknande ut i andra stadsdelar. Anne Höjer på stadsdelsförvaltningen Centrum beskriver bostadsbristen som ett väldigt aktuellt problem.
– Det handlar om enormt mycket pengar. Om vi säger att vi hjälper 20 personer med boende och betalar 2 000 kronor per dygn och person, blir månadskostnaden över en miljon. Behoven av akutboende kommer aldrig att försvinna, men fler skulle kunna få en egen bostad. Särskilt för personer med funktionsnedsättning kan det skapa förutsättningar för ett mer självständigt liv, säger hon.
Fastighetskontoret i Göteborg kartlägger varje år behovet av boendelösningar. Senaste undersökningen, som gjordes i september förra året, visar att 692 hushåll behövde stöd med sin boendesituation. Av dem var 88 barnfamiljer, varav 26 bodde i tillfälliga boendelösningar, exempelvis på hotell.
För 89 av de 692 hushållen bedömde socialsekreterarna att en lägenhet på den ordinarie bostadsmarknaden hade varit möjlig.
Erik Gedeck är enhetschef på fastighetskontoret, dit stadsdelarna skickar sina remisser för bostadslösningar.
– Bostadsbristen märks extra tydligt när vi försöker få tag i större lägenheter, som fyror eller femmor.
Fastighetskontoret gjorde förra året en särskild engångssatsning där 110 hushåll fick kommunala hyreskontrakt i stället för att bo i köpta boenden. Räknat på helår innebar satsningen minskade kostnader med cirka 19 miljoner kronor.
-Pettersson antar att politikernas lösning på problemet med bostäder, framförallt stora bostäder är att importera ännu fler familjer med många barn från Somalia…
Med tanke på att en nybyggd 2-rummare i en mindre svensk stad kostar runt 7 000 kronor i månaden undrar jag om de som behöver bostäder verkligen har råd?
Mest troligt är att de som själva inte betalar sin hyra är de som i slutändan får flytta in i dessa nybyggen och då lär det säkert inte bli billigt för skattebetalarna.