The Seekers var en popgrupp bildad 1962 i Melbourne, Australien. Under en kort period var gruppen till och med svåra konkurrenter till the Beatles när det gällde skivköparnas gunst. The Seekers spelade en blandning av pop och folkrock.
Medlemmarna i gruppen var och är Judith Durham (sång), Athol Guy (kontrabas), Keith Potger (12-strängad gitarr) och Bruce Woodley (gitarr). Ursprungligen var Ken Ray sångare i gruppen men han ersattes 1963 av Judith Durham. Click for more information for each member in Seekers above.
I början av 1964 åkte the Seekers till Storbritannien med SS Fairsky, under sjöresan stod the Seekers för musikunderhållningen ombord.Ursprungligen hade de planerat att återvända efter tio veckor, men de fick en stadig ström av bokningar via sin agentbyrå Grade, eftersom de hade skickat byrån en kopia av deras första album. I November 1964 släppte Seekers ”I’ll Never Find Another You” komponerad av Tom Springfield. I februari 1965 nådde skivan första plats på Storbritanniens och Australiens hitlistor. Dessa följdes av hitsinglar som”The Carnival Is Over”, ”A World of Our Own”, och ”Morningtown Ride”. Medan deras nya singel av Springfields och Jim Dales ”Georgy Girl” (från filmen med samma namn) spelades in i december 1966. Det blev gruppens sista stora hit under 1967, när den nådde andra plats på Billboardlistan i USA och 3:e plats på Englandslistan och etta hemma i Australien.
I juli 1968 meddelade Judith Durham att hon lämnade Seekers för en solokarriär och gruppen upplöstes. Gruppens sista framträdande ägde rum i en direktsänd tv-show, Farewell The Seekers, i juli 1968, showen sågs av fler än tio miljoner tittare.
Den speciella showen hade föregåtts av ett veckolångt uppträdande på Londonnattklubben Talk of the Town och en live-inspelning av en av deras shower släpptes som en live-LP, ”The Seekers Say Goodbye Live from Talk of the Town”. Albumet nådde nr 2 på den brittiska topplistan. I juli blev även samlingsalbumet ”The Seekers ”Greatest Hits” släppt och tillbringade 17 veckor på platsnr 1 i Australien. Den omdöptes till ”The Best of the Seekers” i UK och spenderade 6 veckor på Englandslistans första plats 1969. Den lyckades få ner Beatles ”(White Album) från toppen av listorna och förhindra Rolling Stones” Beggars Banquet från att nå topplaceringen. Albumet spenderade 125 veckor på topplistorna i Storbritannien. Vad passar bättre än att spela låten här under, det är från början en rysk folkvisa här i Seekers version. Läs mer i english Wikipedia
Låtar inspelade av Seekers på lista i english Wikipedia songs recorded by Seekers
The carneval is over 1965
I’ll Never Find Another You 1964
A World of our own 1968
Georgy Girl 1966 -67
Morningtown ride 1966
When the stars begin to fall
The Seekers – I am an Australien – George Girl – Waltzing Matilda – Australiens nationalsång Från Melbourne Criket arena i Melbourne 1994 med nästan 94 000 åskådare och stora körer där en och annan från urbefolkningen Aborginerna också syns. Det är final i Australiensisk fotboll, en variant av Rugby och det är den 98:e finalen, som detta år står mellan Geelong fotball club i förbundsstaten Victoria och West Coast Eagles från den Västaustralienska förbundsstaten. De som vill får ägna tid åt vad spelet går ut på och sedan lära de av oss andra som är intresserade av hur Aussiefotboll spelas. Konstigt men här behövde vi inte ha ett särskilt nationellt inslag. Det räcker ju att titta på hur folk uppför sig, trots att det står mycket ära på spel. Men att det skulle urarta finns inte på kartan. Bortalaget vann visst här också, och med hela 80 poängs övervikt. Fråga mig inte om hur det räknas.
This is your life Judith Durham part 1
25-års återföreningen 25 years reunion
The Seekers are touring the UK in Apr-Jun 2014 as part of their Golden Jubilee! Visit http://www.theseekers50th.com for details.
Det var vårt första men inte sista besök på den där lilla söderhavsön som heter Australien. The Seekers var det första band därifrån som lyckades att slå sig in på de tuffaste av Världens musikmarknader USA och Europa, och efter det här tror jag många av er kommer att minnas dessa fyra varma artister med glädje och tacksamhet. De har gett många människor bland annat mig själv fantastiskt fina musikstunder, och lilla Judith Durham är nog en av Världens bästa popsångerskor, trots att hon vill vara något helt annat. LOTL och Olli Rein hoppas att ni haft glädje av detta musikinlägg, och att ni är tillbaka på Söndag kl 18:00 för lite snabbare och modernare musik, om nu musik någonsin handlar om ny eller gammal. Vi skiljer endast på bra och dålig musik här på musikredaktionen.
Här under kommer nu delar av uppträdandet på The Royal Albert Hall i London den 2juni 2014, både på scen och bakom. De är födda 1940; 41; 42 och 43 från Athol Guy till Judith Durham. Med Keith Potger och Bruce Woodley däremellan 1941 0ch 1942. Alltså är de mellan 71 och 74 år, men still going strong, eller vad tycks.
Jag har idag tagit fram The Seekers sista utrikesturné som ägde rum för ca 23 månader sedan, men blev bortglömd. Det var deras 50-åriga födelsedag som de vill fira så här. De var då själva alla över 70 år, men det märks inte så mycket på musiken Athol Guy med basfiolen är äldst född 1940, därefter Keith Potger från Siri Lanka med tolvsträngad gitarr och banjo, och han är också den som sköter stämmsången, född 1941. Bruce Woodley född 1942 spelar gitarr och banjo och skriver låtar tillsammans med Athol. Den främsta är den minsta. Judith Durham har en otrolig röst och har skrivit någon eller några låtar, samt är enligt de andra en tusan till att spela tamburin. Alla sjunger bra och vissa låtar har stämsång men mest sjunger givetvis frontfiguren Judith Durham som är förstesångare.
Redan i augusti 2014 kom musiken ut till allmänheten, men jag glömde bort den här skatten. Men just idag hittade jag den igen. Nu vill jag ha ut den till er. Ni söker den på sökmotorn och sökordet är The Seekers, men ni får leta lite bland ”Tre skivor till kaffet” för att komma till rätt musikgrupp, här till Seekers som finns under Farewell The Seekers, som var the Seekers upplösning, eftersom Judith ville ha sin egen solokarriär. Men det blev rätt många reunions. (återsamlingar)
Danny boy – Judith Durham
Nu har jag hittat en plats även till den vackra och tragiska irländska folksången Danny boy. Den passar Judith Durham som handen i handsken, och den sjöng hon in 1968 som sin coverversion
tillsammans med The Seekers. Låten passar bra till Kalle Anka ministärens tillkortakommanden. Nu måste ett nyval hållas och regimen störtas.
https://youtu.be/rnLnwWjrIyk
Jag har idag tagit fram The Seekers sista utrikesturné som ägde rum för ca 23 månader sedan, men blev bortglömd. Det var deras 50-åriga födelsedag som de vill fira så här. De var då själva alla över 70 år, men det märks inte så mycket på musiken Athol Guy med basfiolen är äldst född 1940, därefter Keith Potger från Siri Lanka med tolvsträngad gitarr och banjo, och han är också den som sköter stämsången, född 1941. Bruce Woodley född 1942 spelar gitarr och banjo och skriver låtar tillsammans med Athol. Den främsta är den minsta. Judith Durham född 1943 har en otrolig röst och har skrivit någon eller några låtar, samt är enligt de andra en tusan till att spela tamburin. Alla sjunger bra och vissa låtar har stämsång, men mest sjunger givetvis frontfiguren Judith Durham som är förstesångare.
Redan i augusti 2014 kom musiken ut till allmänheten, men jag glömde bort den här skatten. Men just idag hittade jag den igen. Nu vill jag ha ut den till er. Ni söker den på sökmotorn och sökordet är The Seekers, men ni får leta lite bland ”Tre skivor till kaffet” för att komma till rätt musikgrupp, här till Seekers som finns under Farewell The Seekers, som var the Seekers upplösning, eftersom Judith ville ha sin egen solokarriär. Men det blev rätt många reunions. (återsamlingar)
I´m an Australien, lyssna så mycket ni kan på de som fortfarande är fria att framföra nationella tongångar.
http://www.youtube.com/watch?v=v22SPtCFck8
En till låt med the Seekers Turn, turn, turn som har spelats in av många stora inom popmusiken, bland annat The Byrds.
Samtidigt vill jag bara tala om att deras 50-års jubileumsturné från i våras finns inspelad på YouTube i 7 delar samt
delar av uppträdandet på Royal Albert Hall i London. Detta avslutas bakom scen med sjungande och glada supporters.
Tre skivor till kaffet med the Seekers har haft en av sina topplåtar avstängd på YouTube ett tag nu, på grund av klagomål från ägarna av rättigheterna för låten. Jag har från igår dock hittat fram till den nya länken, så nu är låten åter spelbar. Jag antar att det är en sommarlåt, då det väl även i Australien blir för kallt att sitta ute i öppna vagnar under deras höst och vinter samt tidig vår. Den står ju med bland de sex mest kända och är väl även den en guldskiva. Så kika uppåt från här.
Vi har också tvingats byta ut Danny Boy mot ”Life is kind life is wine” i början av kommentarerna. Anledningen står där nere.
Seekers – Carlifonia dreaming
Jag hittade ju en bra till. Presentationen blir på engelska och lite svenska.
Beautiful vocal by Judith Durham, OAM. Considered by many critics to be one of the best pop vocal performances of all time. Judith Durham & The Seekers sold over 60 million records worldwide. Ms. Durham was the first Australian female singer to attain international stardom & perform on 5 gold records
All Over the World låtskrivarna är Françoise Hardy/ Moore
Nu är det lördagseftermiddag och bara en låt kvar på min lista. Det är en liten godbit skriven av Judith Durham, som själv framför den.
Colours of my life 1967
Keith Potger Seekers skrev den här låten 1967
All I can remember
Det här är en låt som Paul Anka skrev till Buddy Hollie och den kom ut efter Buddy Hollies flygplansolycka 1959 och låg etta på Englandslistan tre veckor postumt
The Seekers performed a cover on their 1997 album, Future Road.
It doesn´t matter anymore
Här är en av Seekers coverlåtar som tyvärr inte fick plats inom inlägget. Kanske den är någons favorit och då spelar vi den åtminstone här. Den som har gjort låten heter Tom Paxter och spelade in den själv 1964. Sedan har massvis av artister spelat in låten som covers. Det här är alltså Seekers variant. http://sv.wikipedia.org/wiki/Tom_Paxton
The Last Thing on My Mind 1967
Här är en till liten fin låt som Paul Simon skrivit, ena halvan av Simon and Garfunkel alltså. Det blev hans första framgång utanför samarbetet med Art Garfunkel. Låten toppade på plats fyra i Australien och 11 i UK. Men den var bättre än sina placeringar på den tiden. Hade nog gått bättre utan den konkurrens den fick från Seekers själva 1966.
Seekers – Someday One Day
Det här skulle jag ju försöka att få med också, men det passade inte in någonstans, så då får jag lägga ut texten här. Hoppas att inget jäklas nu då det var på min gamla dator detta skrevs.
Visste ni att Judith Durham ville bli klassisk pianist och studerade det på universitetet i Melbourne, samtidigt som hon tog klassiska sånglektioner och utvecklade sin röst. Men inte så där extremt som riktiga klassiska sångerskor, för då skulle hon inte ha kunnat sjunga de låtar hon gör med The Seekers, och inte med de jazzband hon sjöng med från början heller. Hon har en låt, som väl inte tillhör hennes allra bästa, men där hon ger prov på att hon också kunde gå upp väldigt högt i musikskalan. Ta ett klassiskt höga c om jag är rätt underrättad. Det sker i slutet av låten ”When the stars begin to fall”. Videon till den låten verkar vara inspelad på SS Fairsky, under deras resa till Storbritannien tidigt 1964.
En av mina favoritgrupper fantastiskt bra speciellt Judith Durham.
Då är vi två som tycker lika ossie, och jag minns fortfarande att vi tycker samma om en rockgrupp från USA, då jag råkade se det när du skrev det till Law of the Land när han och E.M körde A-Ö. Den kommer hos oss här så småningom. Hur tycker du jag skött mig, och är det något som fattas, så säg bara till, jag har några bra låtar till att lägga ut. Lite fakta på engelska finns under deras namn i början, sånt som när de är födda och kanske vad de var och en kan spela. En kommer från Ceylon eller som det numera kallas Siri Lanka och spelar lead guitarr samt banjo och sköter en stor del av stämsången. Dessutom pratar dem på ganska lätt engelska och flirtar med publiken i sitt 25-årsjubileum som grupp, eller om det var från de slog igenom i England och resten av UK, Kanada och USA. Där sjunger Judith Durham (Hennes mors efternamn, hon föddes Cock 1943). Hon fick någon lungsjukdom när hon var fyra fem år, och fick sångförbud, som hon dock inte kunde hålla. Men den rösten hon fick kvar räcker väl till, eller vad tycker ni som läser detta?
Här är något som passar Judith Durhams röst och som jag glömde. Men det är aldrig försent att lägga till något bra, så ta emot den gamla Irländska tragiska sången om Danny Boy. Tyvärr är låten här med på en medleyskiva, vilket gör att den bara är spelbar när den kommer i rätt läge var tolfte skiva eller mer. Vi har därför tvingats byta låt, men den nya är inte sämre än den gamla. Det är en låt som komponerades av Bruce Woodley för avskedsframträdandet mitt i sommaren 1968. Den heter ”Loves is Kind love is wine”. Den passar också mycket bra till Judiths röst, som de flesta låtar från den här tiden och senare.
Det är det många som gör Allemand. Om man får tro på engelska Wikipedia är låten fortfarande bland de 50 första på listan i UK, och har så varit från 1960-talet. Det är en av fyra guldskivor, men inte den som har sålt flest singlar. Det har ”Georgy Girl” gjort med cirka 3,5 miljoner ex av de 60 miljoner skivor som de hittills sålt totalt. Då ska man komma ihåg att deras hemmamarknad inte är eller varit särskilt stor, 20 miljoner numera men rätt många mindre på sextiotalet.
Första guldskivan kom 1965 och var ”I´ll know I never find another you” och har sålt ca 2-2,5 miljoner singlar. Fjärde Guldskivan blev ”A World of our own”. Jag tror att det nu finns en guldskiva till, men det återkommer jag till.
Jag gillar The carnival is over.
Själv gillar jag flertalet av deras låtar, och det har varit mycket av Seekers musik för mig när jag byggde upp mitt inlägg i början på veckan. Men det är det ju alltid vems musikinlägg vi än bygger upp. Är det någon som tänker åka till England och se och höra deras 50-årsturné. Det lär nog ändå vara sista gången de uppträder utanför Australien.