Peter ”Pete” Seeger, född3 maj 1919 i New York, död 27 januari 2014 i New York, var en amerikansk sångare, banjospelare, gitarrist och låtskrivare. Pete Seeger hade stor betydelse för den amerikanska politiska folkmusiken under 1950- och 1960-talen. Tre av hans mest kända låtar är ”If I Had a Hammer”, ”Turn! Turn! Turn!”, och ”Where Have All the Flowers Gone” som har spelats in av många artister över hela världen, både inom och utanför folkmusikgenren.
Seeger mottog två Grammy Awards i kategorin ”traditionella folkmusikalbum”, 1997 för Pete och 2009 för At 89. 1993 tilldelades han Grammy Lifetime Achievement Award. Han valdes 1996 in i Rock and Roll Hall of Fame som en ”tidig influens”. 2011 tilldelades han återigen en Grammy i kategorin ”bästa musikalbum för barn”.
Pete Seegers far Charles Seeger var musikvetare som tidigt började att intressera sig för icke-västerländsk musik. Petes halvsyskon, Mike och Peggy hade också framgångsrika karriärer. Mike Seeger bildade New Lost City Ramblers. Pete Seeger studerade vid Avon Old Farmsi Connecticut och därefter på Harvard University tills han lämnade universitetet i mitten av 1930-talet under sitt andra studieår. 1935 fick han ett stipendium för att delta i det idealistiska ungdomsläget Camp Rising Sun, i Rhinebecki New York, en upplevelse som han fortfarande bär med sig.
I slutet av 1930-talet och under det tidiga 1940-talet efter att Seeger hade avbrutit sina journaliststudier vid Harvard träffade och influerades han av många framstående musiker som till exempel Woody Guthrie och Leadbelly. Han träffade Guthrie vid en ”Grapes of Wrath-konsert” för kringflackande arbetare och de båda påbörjade därefter sitt musikaliska samarbete.
1943 gifte han sig med Toshi-Aline Ohta. Pete och Toshi fick tre barn, Danny, Meka och Tinya. Toshi dog den 9 juli 2013, endast 9 dagar före hennes och Petes sjuttionde bröllopsdag [3]
Seeger var under 1940-talet med och grundade folkmusikgrupperna Almanac Singers, med Millard Lampell, Lee Hays ochWoody Guthrie, ochThe Weavers, med Lee Hays, Fred Hellerman och Ronnie Gilbert. The Weavers hade stora hits i början av 1950-talet innan de svartlistades under Mc Carthyismen. I augusti 1955 kallades han inför rätta för att vittna inför kommittén för oamerikanska aktiviteter(HUAC) där han vägrade att namnge personliga och politiska organisationer med hänvisning till att det var ett brott mot hans rättigheter enligt det första tillägget i den amerikanska konstitutionen.
Seeger började en solokarriär 1958 och är känd för låtar som”If I Had a Hammer”(skriven tillsammans med Lee Hays),”Turn, Turn, Turn”(omskriven efter Predikaren i Gamla testamentet) och”We Shall Overcome”(baserad på en andlig sång).
1948skrev Seeger den första versionen av sin klassiska How to Play the Five-String Banjo, en bok som har fått många musiker att börja spelabanjo. Han fortsatte med att utveckla den långhalsade banjon, eller Seegerbanjon som den också kallas som är tre greppband längre än en vanlig banjo och stämd en liten ters lägre.
Seeger fick inflytande på 1960-talets folkrörelse i Greenwich Village. Han hjälpte till att grunda Broadside Magazine och Sing Out. För att beskriva den nya tidens folksångare, där många sånger hade en politisk inriktning, skapade han begreppet ”Woody’s children” (Woodys barn) med syftning på Woody Guthrie som vid den tiden hade blivit en legendarisk person. Han sjöng, och förknippades, ofta med sången”Joe Hill”.
I mitten av 1960-talet var han värd för en folkmusikshow i TV som hette Rainbow Quest och som hade inbjudna musiker som spelade traditionell folkmusik. Bland gästerna fanns Johnny Cash, June Carter,The Stanley Brothers och Doc Watson.
Han var en tidig försvarare av Bob Dylan men tyckte inte om det förvrängda elektriska soundet (distorsionen) som Dylan hade under 1965 års Newport Folk Festival, särskilt som det var svårt att höra texterna som han sjöng. Det finns många olika historier om vad som exakt utspelade sig. Vissa hävdar att Seeger faktiskt försökte att koppla ur utrustningen. Hans egen version var att när ljudteknikern vägrade att minska distorsionen sa Seeger: ”Fan, om jag hade en yxa skulle jag hugga av kabeln”.
Seegers skrev många sånger som framgångsrikt spelats in av andra artister och grupper. ”Where Have All the Flowers Gone” blev en hit för The Kingston Trio(1962), Marlene Dietrich, som spelade in den på engelska, tyska och franska (1962) och Johnny Rivers(1965). ”If I Had a Hammer” blev en hit för Peter, Paul & Mary (1962) ochTrini Lopez(1963) medanThe Byrds fick stora framgångar med ”Turn, Turn, Turn” i mitten av1960-talet.
Till andra artister som gjort covers på Pete Seegers låtar hör Bob Dylan och Bruce Springsteen. Springsteen inspirerades av Seegers musik till att 2006 spela in albumet We Shall Overcome: The Seeger Sessions.
Pete Seeger uppträdde på senare år sällan offentligt men under ett flertal år framträdde han på National Story telling Festival i Jonesborough i Tennessee där han berättade sagor för barn.
Pete Seeger avled den 27 januari 2014, vid 94 års ålder.
Mer att läsa på svenska Wikipedia And english Wikipedia
This Land is Your Land – Pete Seeger and Bob Dylan among many others.
If I Had A Hammer – Peter Paul and Mary
Where have all the flowers gone – The Kingston Trio
Turn! Turn! Turn! – The Byrds
Law of the Land och Olli Rein tackar för besöket, som är ett in Memorial för musikens grand old man Peter Seeger, vilken har avlidit den 27 januari 2014 i New York. R.i.p. Pete Seeger. Din musik kommer troligen att bli ihågkommen länge än. Nu ses vi inte i de här sammanhangen förrän på söndagen den 2 februari 2014 kl 18:00. Kanske ni tycker att tiden är fel, säg då till så kan vi alltid försöka att komma överens om en bättre tid. På söndag blir det förhoppningsvis något bra. Hur tyckte ni Carl Perkins och hans vänner skötte sig. Ska vi ha mer sånt kanske? Den spelningen var på nästan en hel timma, och bjöd på två f.d. Beatlar, George Harrison och Ringo Starr, Eric Clapton, Johnny Cash dotter och några fler, förutom den enastående Carl Perkins själv och hans son. Jag tror det var sonen som misshandlade ståbasen rent fysiskt emellanåt, men jag kan ha fel.
Har du lagt märke till en sak Stenbock, som du borde vara glad för.
Olli:
Nu är koskeppet Abou Karim framme i Libanon och ligger redan vid kaj !
Sparade din karta,för att se om vraket klarade sig flytande över Biscaya.
Vem är det du kommunicerar med? Jag vet inget om någon karta över Biscaya. Är det själva bukten bör det vara ett sjökort, om man nu har sånt, ifall man har GPS till sitt förfogande. Min 23-åriga son ger sig av ensam till Karibien, för att mönstra på ett sailing ship (SS). Han vill lära sig konsten att segla. Dock inget han visat här hemma om somrarna. Här slipper man ju åtminstone haj och jättebläckfiskar och lite annat.
Jag hade tänkt skriva något om hans kommunistiska förflutna, men det strulade sig för mycket för mig idag och ett tu tre fanns ingen tid över. På så vis var han jävlig in i det sista, texten är hämtat ur svenska Wikipedia, av Law of the Land på min order. Men som överordnad står jag givetvis bakom mitt allt i allo i alla väder. Jag fick ytterligare 2 visningar för den stora USA-stjärnan Frankie Laine, så han närmar sig 60. Men hetast av de jag har haft är alla kvinnor, och den som går snabbast nu är Ann-Louise Hansson, trots att jag ändrade om lite bland musiken, hon når snart 170 och hotar vår hittills ledande dam Lill Lindfors, som ligger nära 200 visningar.
Det har börjat fyllas upp för Pete Seeger också, sen skrev jag en liten notis en dag tidigare om Petes död som har dragit ett drygt 30:tal visningar och några kommentarer.
Bra Olli helylle båda två..Dessa två nordiska tjejer lär inte dagens skivgäst,komma i närheten av ! Sen vet du,att smaken är som baken…Kanske är det jag som får fel ?
En del har ju flera lyror på sina stränginstrument men också på annat de gör. Det är svårt att få ihop tillräckligt med artister som inte är på något vis vänster. Ibland får man leva med sånt. Fast egentligen har jag aldrig tidigare läst något om honom. Det jag känner honom bäst för är åldern och hans bästa musik. Det andra blir oftast överdrivet för vissa personer, och jag har en känsla av att han fått stå för mer kommunism i USA, än han förtjänar. Under andra världskriget skrev han på frivilligt till USA:s marina styrkor i Stilla havet, i vilket jag badade och mådde bra drygt tre veckor av egen uppdragen fisk med mera i november och december 2012. Räkorna skulle du gråta om du såg och snålvattnet skulle rinna till.
Elaka tungor kallade honom för Stalins näktergal, trots att han så vitt jag vet aldrig besökte Sovjetunionen. Senare av sitt liv erkände han att det var mer av fredlig socialist han var. Nu är han död och kan du hitta något om hans kommunistiska aktiviteter här, som kan mäta sig med hans ideélla engagemang att lära folk spela och sjunga, så lovar jag att stå för en köpetårta när du ska hälsa på dina barn och barnbarn.
Jag hade tänkt skriva något om hans kommunistiska förflutna, men det strulade mycket för mig idag och ett tu tre fanns ingen tid över. På så vis var han jävlig in i det sista, Texten är hämtat ur svenska Wikipedia, av Law of the Land på min order. Men som överordnad står jag givetvis bakom mitt allt i allo.
Olli:
Är det du som ligger bakom,och har valt denna vänsterextremist till kaffet ?
Hade jag aldrig trott om dig !