Herb Alpert & the Tijuana brass var en av Petterssons favoriter i mitten och slutet av 60-talet.
År 1997 gästade den oäkta hustrun och jag den danska huvudstaden. Bill Clinton, en inte obekant amerikansk president besökte också staden vilket Pettersson inte hade en aning om, det var kaos i centrum, Ströget igenproppad så vi betalade entré och gick in på Tivoli där det var lite lugnare.
En god middag och ett par av ”den lille” till med skön bakgrundsmusik från en scen en bit bort. Där spelades Tijuana Taxi, Spanish Flea och mängder av andra hits.
Den oäkta hustrun upplystes noga om vilka låtarna var och att orkestern var bra men inte lika bra som originalet – Herb Alpert & The Tijuana Brass – en något skadeglad gumma lade dagen efter morgontidningen på frukostbordet, ja, ja så nära var jag en något åldrad idol och världsartist som besökte Tivoli i Köpenhamn en julikväll 1997…
Det finns nog från 60-talet av båda har jag sett nu, så då är det väl bara att ni skriver text eller lånar från Wikipedia eller gör som jag tar mycket från Wikipedia och lägger till det som inte stod där.
Fantastiskt Pettersson och Argus, Inför avslutningen av min Tre skivor till Kaffet, har jag haft Sylvia Wrethammar och något annat som gärna får vara något instrumentalt. Nu vet inte jag om Syvia har tre låtar från 60-talet och inte Herb Alpert & The Tijuana brass heller, men i så fall kan väl ni själva skriva om era idoler.
Till dess får vi hålla tillgodo med låtarna här ovan. Det gör vi så gärna. Den som väntar på något gott ska inte göra det förgäves.
Kvinnan i den andra videon påminner om Sylvia Vrethammar vilket föranleder mig att oombedd puffa lite; [youtube=http://www.youtube.com/watch?v=NzSlC8OgjvI&w=560&h=315]