Våldet mot svenska politiker fortsätter och gör ett allt större hot mot demokratin.

Natten till den 31:a oktober misshandlades socialdemokraten Liza Jonsson i sitt hem. Misshandeln var politiskt betingad och kopplas till hennes roll i frågor om nedläggningar av byskolor i Nordmaling.

Listan över politiker som misshandlas, attackeras, hotas och utsätts för andra odemokratiska handlingar är lång och när en ny valrörelse nu står och knackar på dörren, lär ytterligare namn läggas till den.Oavsett vilken politiker som drabbas och vilket parti han/hon tillhör, är det politiska våldet oacceptabelt och ska fördömas. Så görs, även av etablissemanget, om än i olika grader av intresse. Misshandeln av Liza Jonsson slogs upp stort i våra medier, men så är inte alltid fallet.

BRÅ har visat i sina undersökningar att politiker från Sverigedemokraterna är mest utsatta, överlägset dessutom och då är ändå inte odemokratiska metoder som att få sina torgmöten förstörda, kastas ur facken, avskedas från jobbet, portas från föreningar osv. medtagna. Sällan eller aldrig har väl heller en svensk statsminister i förtäckta ordalag påtalat att politiker från ett visst parti har sig lite själva att skylla.

Om statsministerns ord legaliserat våldet mot Sverigedemokrater tänker jag låta vara osagt. Likaså om Expos maniska förföljelse eller medias ibland hårt vinklade artiklar, är ursäkter för våldsbenägna grupper och personer att agera odemokratiskt. En sak är säker och det är att politiker som Liza Jonson aldrig ska behöva ängslas, oroas och vara rädd för att engagera sig som politiker. Vår demokrati är alldeles för viktig för att låta dessa våldsbejakande individer sätta agendan.

Valrörelsen närmar sig som sagt och är det något jag vill slippa läsa, är det artiklar som dessa två:

I valrörelsen 2010 överfölls och misshandlades Sverigedemokraten Issa Issa av personer som ogillade hans engagemang i SD och hans roll som kristen. Vilken grupp ligisterna tillhörde får ni själva räkna ut. 18 knivhugg utdelades plus både sparkar och slag. Händelsen fick Issa Issa att lämna politiken och är därmed ytterligare ett bevis på att demokratin är i farozonen.

I mars 2013 överfölls och misshandlades SD-politikern Ulf Prytz i sitt hem. Även här var hans politiska engagemang troligtvis den utlösande faktorn. Även i detta fallet valde den utsatte att lämna politiken, också det ett bakslag för demokratin.

För demokratins skull, hoppas jag att politikervåldet uppmärksammas mer och att det inte får stoppas ned i byrålådan bara för att Sverigedemokrater är den vanligaste måltavlan. Vår regering har varit tämligen passiva i frågan, med några få undantag, men ska den svenska demokratin överleva bör frågan sättas högt upp på dagordningen. När t.o.m. representanter från gammelmedia anser att det gått för långt, kanske vi ändå kan skönja en ljusning vid horisonten?

Efter tisdagens händelser där golfbollar och ägg kastades mot Jimmie Åkesson, där han fick en tårta i ansiktet och där rapporter om hot och bilbomber mot SD-representanter, undrar jag om inte något värre snart kommer att hända. Det demokratiska och trygga Sverige är inte längre så demokratiskt och tryggt.