"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." – FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19
I love the man in black
Det enda från den tiden jag älskar är Cash Buddy Holly Little Richard och några andra
Störst är Johnny Cash
Minns när jag satt och jobbade på Ericsson i mikroskop
Nägra kä hmm damer satt jämte och så spelades Buddy Holly på radion
Då häver dom ur sig ”ååååh vad härligt med 60talsmusik”
Satt där och kämpade med att hålla käft om att
Buddy Holly . Ricardo Valensuela och Big Bopper alla dog 59 i en flygcrash
Ingen uppsattar en besserwisser
@ossie jag är ordentligt avundsjuk på Cash upplevelsen
Jag har en teori om hur musiksmaken följer en genom åren
Det man växer upp med foljer en till graven
I mitt fall Rush . Kiss . Black Sabbath . Thin lizzy . Judas priest . Motorhead och många fler
Det blir tyngre med åren men jag har märkt att min gräns går vid ”growling”
Men jag har även tagit till mig äldre musik som känns bra
Däremot kommer jag aldrig att fatta hur 30-40 åringar kan lyssna på
”jag vill vara din margareta” och liknande
Var gång jag är på fest med trubadur eller band så spelas samma 50-70 tals musak alltid
Tycker faktiskt att tiden har stannat för festband och trubadurer
Däremot när frugan hade 50 årsfest ihop med en polares 60 årsfest
Så hade dom ett band som spelade den vanliga skiten som tydligen krävs
Rätt som det var så hör jag Dios dont talk to strangers då blev det första raden för mig
Alla älskade den och det var en bra ”cover” det bandet kommer jag hyra in om jag fyller 60
Stålsträngat körde dom sade till dom efter giget ”ni borde kört Motorhead – Whorehouse Blues”
Då blev dom sugna på att rigga tillbaka men vi sa nej fan de flesta har gått hem
Jag sa nästa gång då får ni ladda med tyngre grejer
I love the man in black
Det enda från den tiden jag älskar är Cash Buddy Holly Little Richard och några andra
Störst är Johnny Cash
Minns när jag satt och jobbade på Ericsson i mikroskop
Nägra kä hmm damer satt jämte och så spelades Buddy Holly på radion
Då häver dom ur sig ”ååååh vad härligt med 60talsmusik”
Satt där och kämpade med att hålla käft om att
Buddy Holly . Ricardo Valensuela och Big Bopper alla dog 59 i en flygcrash
Ingen uppsattar en besserwisser
@ossie jag är ordentligt avundsjuk på Cash upplevelsen
Jag har en teori om hur musiksmaken följer en genom åren
Det man växer upp med foljer en till graven
I mitt fall Rush . Kiss . Black Sabbath . Thin lizzy . Judas priest . Motorhead och många fler
Det blir tyngre med åren men jag har märkt att min gräns går vid ”growling”
Men jag har även tagit till mig äldre musik som känns bra
Däremot kommer jag aldrig att fatta hur 30-40 åringar kan lyssna på
”jag vill vara din margareta” och liknande
Var gång jag är på fest med trubadur eller band så spelas samma 50-70 tals musak alltid
Tycker faktiskt att tiden har stannat för festband och trubadurer
Däremot när frugan hade 50 årsfest ihop med en polares 60 årsfest
Så hade dom ett band som spelade den vanliga skiten som tydligen krävs
Rätt som det var så hör jag Dios dont talk to strangers då blev det första raden för mig
Alla älskade den och det var en bra ”cover” det bandet kommer jag hyra in om jag fyller 60
Stålsträngat körde dom sade till dom efter giget ”ni borde kört Motorhead – Whorehouse Blues”
Då blev dom sugna på att rigga tillbaka men vi sa nej fan de flesta har gått hem
Jag sa nästa gång då får ni ladda med tyngre grejer
Och fångarna på Österåker fick också höra honom live.
Fantastisk artist Johnny Cash Såg honom live 1997 på Lollipop.