Vi brukar ha radion stå på i köket för att slölyssna till nyheter och annat. Den här veckan har varit en smula påfrestande med allt tjat om att ringa för att skänka pengar till ”världens barn”.
Vi har fått veta att de 50 kronor man skänker när man ringer räcker till mat i en månad för ett barn.
Senast jag lyssnade på Lotta Bromé hade man fått ihop nästan 2,5 miljon kronor.

Lusharpan har ett mycket bättre förslag. Om vi utgår från Jan Ekbergs siffror om invandringens kostnader, som är en mycket försiktig uppskattning, så har vi 50 miljarder per år att röra oss med. Skänk en promille (en tusendel av detta) till ”Världens barn”.
Det skulle nämligen innebära 50 miljoner kronor, dvs mat i en miljon månader. Då kan vi snacka om att göra skillnad.
Lusharpan tycker att man ska lägga ner alla insamlingar av den här typen. Gör vettiga prioriteringar i statsbudgeten istället. Det finns pengar så det räcker till ”Världens barn” också.

Och för övrigt anser jag att svensk invandringspolitik i grunden behöver förändras och antalet arbetskrafts- och anhöriginvandrare kraftigt reduceras.