Vad kommer bli en av världsekonomins stora utmaningar det kommande decenniet? Svaret kanske förvånar en del: det finns för mycket pengar. Med ett Europa fortfarande kvar i lågkonjunkturens grepp, ett USA som trots livstecken har långt kvar till toppfart och ett Kina på väg in i oroligare tider är det ett påstående som möjligen kräver sin förklaring.
Det handlar om ett fenomen som präglat världsekonomin i flera årtionden, att den finansiella sektorn exploderat och numera lever lite av sitt eget liv, frikopplad från den så kallade riktiga ekonomin.
I en färsk rapport, med titeln A World Awash In Money, konstaterar konsultfirman Bain & Co att världens finansiella tillgångar trefaldigades mellan 1990 och 2010, till sammanlagt 600 000 miljarder dollar (fjorton nollor för er därhemma som gillar matte.)
Det kan jämföras med världens samlade BNP som 2010 var 63 000 miljarder dollar.
Förklaringen stavas den globala finansifieringen: avregleringar, finansiella uppfinningar i form av nya former av värdepapper, kraftigt växande skuldsättning och tekniska landvinningar som tillsammans skapat en global kapitalfabrik.
Att den riktiga ekonomin inte alls hållit samma tempo brydde sig få om, innan det hela sprack 2007-2008. Resten är som det heter historia.
Men finanskrisen är faktiskt bara ett farthinder på vägen. Bain & Co spår att världens finansiella tillgångar kommer växa med ytterligare 300 000 miljarder dollar eller 50 procent till 900 000 miljarder dollar år 2020. Det motsvarar tio gånger världens BNP.
En stor del av ökningen spås komma från så kallade tillväxtländer som Kina.
Denna enorma pengapåse måste investeras någonstans, vilket faktiskt skapar problem.
Flera av dessa har vi redan sett bevis på, med enorma och allt nervösare kapitalflöden som i ett utstuderat flockbeteende strömmar till samma typer av tillgångar vilket till exempel pressar ned räntor till rekordlåga nivåer. Samtidigt blir andra delar av ekonomin som desperat skulle behöva kapital utan.
Pengar kan också flöda blixtsnabbt in i länder och därigenom orsaka överhettning. Risken är också uppenbar för att det blåses upp globala bubblor i olika tillgångar.
Bain & Co målar upp ett scenario där vi får räkna med våldsamma kast i ekonomin, låga räntor och en avkastning på placeringar som får tidigare decenniers procentsiffror att se ut som mytomaners verk.
En annan konsekvens av detta är också att det blir svårare att sprida sina risker, eftersom tillgångar som tidigare brukade gå åt motsatt håll på senare år har haft en tendens att röra sig i tandem.
Storföretag kommer enligt konsulterna på Bain i framtiden att tvingas agera som hedgefonder för att skydda sig mot stora upp – och nedgångar i ekonomin. Att spekulera blir lika viktigt som att producera.
De smarta utnyttjar enligt Bain läget till verkligt långsiktiga satsningar, men frågan är hur många som kommer att ha det tålamodet.
En annan vinkling på samma tema kom före sommaren från den brittiske ekonomiprofessorn John Kay som menade att nästa kris bara är en tidsfråga eftersom den finansiella sektorn utvecklats till en självständig organism som livnär sig på spekulation, bubblor och krascher.
Övriga får finna sig i att ta plats i baksätet och spänna fast säkerhetsbältet.
En ordning som alltså kan förvandla 900 000 miljarder dollar till lika mycket hot som möjlighet.
Rättelse: I en tidigare version uppgavs att 600 000 miljarder dollar är elva nollor, rätt vilket vakna läsare påpekade är fjorton nollor.
ursäkta att jag inte har svarat tidigare p.g.a. ’verkligheten’ (många frågor om IT).
”Vilket är ditt huvudscenario?”
Mitt huvud scenario är inte kompatibelt med Sverige idag, lika lite som SD var för 10 år sen och skulle jag nämna det skulle ingen tro tro det.
Men scenariot jag vet ät att historien alltid upprepar sig men endast i en ny teknologisk version.
Keynesian vs Austrian economics är intressanta teorier (Keynsian körs nu men vi verkar akut gå till Austrian).
men jag har frågor, kanske hypotetiska men ändå
skulle du kunna förklara varför SEK finns i US Dollar Index??
hxxps://en.wikipedia.org/wiki/U.S._Dollar_Index
Finns det verkligen inte större valutor att försäkra ett index?
Om jag skulle komma till ett huvud scenario så skulle jag inte hålla dollarn flytande än till första kvartalet 2014 (det är min förhoppning) om inte något annat skulle komma i vägen. Angela Merkels förlust i valet kommer att få EU att gunga men Indien eller Kina kommer att vara den utlösande faktorn. Historiskt sett kommer det att vara någon/t som ingen (nästan) kunde förutse.
Yanis kanske kan ge en liten förklaring.
hxxp://yanisvaroufakis.eu/2013/08/21/a-salutory-warning-to-those-who-think-greece-is-none-of-their-business/
Att ingen i Sverige ifrågasätter varför villapriserna har ökat i värde mellan 10-15% utan inflation är konstigt?
(alla förväntar sig en inflation på 1,5% – 2,5%)
u got mail…
Better composed 😀
Du har hittills inte svarat på något, du har bara frågat.
Du får hitta någon annan att driva med. Dina länkar är felskrivna och de enklaste fakta har du inte förståelse för.
Så du måste vara grek, och då kan du driva med dina egna landsmän, så kanske du får svar på tal. Av mig får du inget förrän du själv har svarat, i vart fall.
Svar på din sista fråga.
Kanske Mark Twain i slutet på 1800-talet. Han försökte hela sitt liv att bli rik på spekulationer, men fick fortsätta att skriva böcker. Han lär ha varit ungefär lika fattig när han dog som han hade varit när han föddes.
Brist på ekonomisk kunskap har slagit hårt mot många så kallade statsmän.
Jag tyckte att jag var skyldig att presentera det här för de av läsarna som
kan ha nytta av att känna till hur den finansiella sektorn tänker. Jag antar att det mesta av dessa fiktiva pengar, behövs till USA: s enorma statsskuld. Får man upp den totala summan pengar så högt över den totala BNP-produkten i världen så antar jag att USA: s och alla andra låntagares skulder inflateras bort. Jag är dock inte säker på att det är den huvudsakliga anledningen, utan att det finns många små giriga fingrar med i spelet, vilket gör det förbannat svårt att stoppa. Nej jag har inte skrivit artikeln, det har SvD Näringsliv och deras främste analytiker Andreas Cervenka gjort. Det finns länk ovan. Felet ligger väl fortfarande i att den finansiella sektorn lånar ut pengar de inte har. Tidigare var det ju så att bankerna behövde bara 4 % soliditet,så därför kunde de låna in en hundralapp och låna ut den 24 ggr mot lika många skuldsedlar. När de öppnade kassaskåpet så låg där 24 skuldsedlar på 100kr och fyra enkronor. De tjugofyra skuldsedlarna motsvarade då 2 400 kronor att balanseras av 4 kronor. Går det med 4 kronor? Numera ska man visst ha 12 kronor enligt lag, och skuldsedlarna begränsas till drygt 7, men likväl fordras det drygt 700 kronor att betalas med 12 kronor. Naturligtvis ska man hålla sig till procent, men för ovana känns det nog bättre med kronor. Jag minns inte om det blev några restriktioner på hur många gånger man kunde använda samma pengar, men det är just det här sättet att räkna, som kräver full återbetalning av nästan alla lån, för att inte bankerna ska gå omkull. Jag får tillägga att jag endast har begränsad utbildning och aldrig har jobbat inom den finansiella världen, men så som jag beskriver det, så beskrevs det i t.ex Näringslivstidningar.
Vilket är ditt huvudscenario?
Gissar att du Olli, inte skulle eller har skriva denna artikel själv.
Du har tidigare visat sunt förnuft, så varför finns denna PK-media artikel utlagd i ditt namn?
Det är definitivt en disney version av verkligheten (som bilden visar).
Författaren har inte studerat händelse-utvecklingen för börskraschen 1929. Då trodde man också att man kunde spekulera sig ut ur skiten och aktie kurserna steg fast företagen redovisade förluster.
Vem var det som sa att ’människans största problem är att vi är tvungna att gå i våra egna fotspår’ (eller någonting liknande :D)