Tusentals tunisier krävde regeringens avgång i dag när de begravde oppositionspolitikern Mohamed Brahmi, vars mord utlöste en ny politisk kris i den arabiska vårens upprorsfödelseplats. Brahmi, generalsekreterare för den nationalistiska Folkrörelsens parti, begravdes på kyrkogården Jalaz. Han lades till vila nära Chukri Beleids grav, som mördades i februari i ett mord som fällde den islamistiska premiärminister Hamadi Jebali. Båda politikerna sköts med samma vapen, enligt vad inrikesministeriet sa igår.
Avslöjandet att samma vapen hade använts till oppositionens vrede mot den moderata islamistiska regeringen, som kritiker påstår ha misslyckats med att få hårdföra islamister under kontroll, som vill fjärma Tunisien från sekulära traditioner.
Brahmis supportrar skanderade ”ned med det muslimska brödraskapets parti,” en hänvisning till det härskande Ennahda partiet, som är kopplat till den islamistiska organisationen. De återupplivade också gamla slagord som hjälpte till att driva den enväldiga presidenten Zine Al Abidine Ben Ali från makten år 2011: ”Folket vill störta regimen.”
Lägger man sedan till känslan av oro i landet, så exploderade en bomb under en bil tidigt under dagen utanför ett center till National Guard i huvudstaden, sade inrikesministeriets talesman Mohammad Ali Laroui per telefon. Explosionen ledde inte till några skador.
Kritiker av den Ennahdaledda regeringen hävdar att den har misslyckats med att få fart på ekonomin och skapa stabilitet sedan massupproren. Den nation, som sågs som en katalysator för den arabiska vårens uppror, och som ledde till avsättning av Egyptens Hosni Mubarak och Libyens Muammar Gaddafi, har kört fast i den ena politiska krisen efter den andra, med de flesta knutna till en liten, fastän alltmer talför och allt oftare våldsam Salafi rörelsen som försöker påtvinga landet islamisk lag.
En grupp på över 50 oppositionella deputerade meddelade i går och i dag sitt tillbakadragande från 217–medlemsorgan, med uppdrag att utarbeta landets nya konstitution, rapporterade den statliga nyhetsbyrå TAP. Suppleanterna är bland dem som är för en nationell samlingsregering.
Inrikesministeriet identifierade igår Boubakr Hakim, som dödade Beleid, även som Brahmis mördare. Oppositionsledaren sköts upprepade gånger utanför sitt hem den 25 juli, vilket utlöser en nationell strejk och andra protester som också blossade upp igår.
En politisk aktivist med i samma oppositionella koalition som Brahmi avled efter att ha blivit slagen i huvudet med en tårgaskanister under en protest i staden Gafsa, rapporterade den privata radiostationen Mosaique FM. Andra protester mot Brahmis död hölls i ett antal städer.
Olli har nu lyckats komma åt fyra ganska unika artiklar i olika media. De gäller alla tre av dem som 2011 kallades för den ”arabiska våren” en kort tid men där snart vinter inträdde och varade tills nu, när man åter börjar göra sina stämmor hörda från Benghazi i Östra Libyen via Tunisien till Egypten. I Benghazi har nu gatuupplopp lett till att mer än tusen av mer eller mindre farliga kriminella, kommit ut ur fängelset och förenat sig med upprorsmakarna, som nu inte vill ha islamism.
Detsamma gäller ju också i Egypten, och där har man ju numera hållit på med demonstrationer under flera månader, och under helgen var ju miljoner människor ute för att hjälpa militären. Det gav militären utrymme att starta en operation främst i norra Sinai för att betvinga privata arméer på upp till 7 000 man. Kanske de också kommer att invadera Gaza för att därifrån plocka ut de från Muslimska Brödraskapet, som numera leder M.B. från Gaza Beach Hotel.
Slutligen är vi tillbaks dit där allt började för snart tre år sedan, när en grönsakshandlare tände eld på sig i protest mot ledarskapets förföljelser av vanligt folk. Nu i helgen har man begravt den högsta politiska ledaren för ett nationalistiskt parti, och det har inte gjorts utan att både synas och höras. Han sköts utanför sitt hem den 25 juli med ett flertal kulor ur en pistol, som tidigare en islamistisk ledare sägs ha fått bly från. Även här handlar det om islamistiskt ledarskap mot sekulära dito. Så vi får se vad som så småningom kommer ut av upproren.
Jag tror det blir bra i förlängningen jag. 🙂 Nu kommer den RIKTIGA våren, inte vänsterjournalisternas islamistvår. Och den sprids också likt en löpeld i området. Detta är demokratins och frihetens revolutioner. Mycket positivt.
Pica, pica du har träffat mitt i prick. De är inte rädda för de mördare som har kommit ut ur fängelset eller andra farliga fångar, om de bara är rätt sorts muslimer, så är det värt mera än hederlighet och ärligt uppsåt. Men ändå får man väl lov att ställa upp på deras nyfunna kärlek till sekulariseringen, så länge den nu varar, det kan ju gå fort att ändra sig även en tredje gång. Det har vi ju redan sätt många prov på. Stabilitet är nog tyvärr ett ord som saknar betydelse i Menaländerna.
Jag tänker på alla muslimer som deltar i krig än här och än där i MENA-länder. Vet dessa våldsbenägna idioter vilken sida de strider på? Det är som om krigandet och mördandet är det viktiga för det kan väl inte vara så att de är legosoldater som strider för den sida som betalar mest?
Av allahu akhbar-ropen att döma är de alla djupt troende muslimer!? I och för sig har det talats om bildandet av nya islamiska stater i muslimska länder typ emiratet i norra Sinai samt i Syrien. I mina blå ögon strider de ju mot sig själva.