Jag har fått detta brev från Galleri Rönnquist & Rönnquist som nyligen hade en utställning med konstnären Lars Vilks. Vi har skrivit en del om detta tidigare, läs HÄR.

Konflikten mellan den anonyma makten och konstnären

Jag vill börja med att citera Václav Havel. ”Det finns en konflikt mellan en rigid anonym makt och livet och mänskligheten.”

Vi ser konflikterna och det är mycket lite vi människor kan göra något åt det. Några av oss försöker att genom konsten framföra sina åsikter. Redan på Harald Hårfagers tid fanns en lag som sa att ”Gycklare lever ogill”, vilket innebar att dåtidens konstnärer, sångare och skådespelare kunde slås ihjäl utan att drabbas av något straff.

I Sverige har det inte förekommit mord på gycklare på senare tid. I dag har man funnit andra metoder för att slå ihjäl en människa. Jag vill nämna några av dem. Man kopplar ihop personen man vill förinta med onda makter som kränker och plågar mänskligheten, man isolerar personen genom att inte ge tillträde till det som andra människor har tillgång till, personen får i princip munkavle, får sällan uttala sig offentligt. Václav Havel arbetade med teatergrupper i Prag under Sovjettiden och de måste hålla sig dolda för myndigheter. I dag förekommer en aktiv underjordisk teater i Vitryssland. I Sverige hade vi en stor konstnär, Karl Gerhard, som utmanade makten genom sin sång ”Den ökända hästen från Troja”. Sången förbjöds, men sjöngs ändå, under jord.

De skapande konstnärerna, de hängivna vetenskapsmännen är samma slags människor. De söker alla en sanning. De har olika uttrycksformer och produkten skiljer dem åt. Men lidelsen är densamma. Det är svårt för den anonyma makten att styra dessa människor. Ett sätt att göra det är genom ekonomin. Stipendier, tjänster, tillgång till arenor, forskningsbidrag m.m. tilldelas inte dem som inte går maktens vägar. I dag har de som utsatts för mordförsök eller mordhotas, tillgång till skydd av polis. Enskilda personer inom maktsfären använder dock uttryck som att den narren/idioten får skylla sig själv som inte upphör med sin verksamhet. Förslag har kommit att den obekväma konstnären går till kyrkan/moskén för att be om förlåtelse. De personer som vill gå sin egen väg riskerar att betraktas som korkade, omoraliska eller ansvarslösa.

Någon sa till mig under de år jag själv ägnade mig åt scenisk konst: Det finns ingeting som är farligare för en maktdiktatur än gycklaren!

Därför måste gycklaren dödas eller tystas och isoleras.

Jag bevistade vernissagen då Lars Vilks ställde ut sin konst på Galleri Rönnquist & Rönnquist i Malmö. Reepalu, Kommunalråd i Malmö uppmanade offentligt människor att bojkotta utställningen. Björn Lagerbäck, ordförande i Dialogforum, uttryckte sig: Låt honom (Vilks) gå där ensam med sina teckningar.   I media fick representanter för överheten tala om Vilks bedrövlig konst, hans lek med pinnar, barnteckningar och amatörkonst.

Vad tyckte besökarna och vilka kom dit?

Det var oerhört mycket folk. De hade åkt tåg från Stockholm och flera andra orter. De hade kört bil i timmar för att se den ”bedrövliga konsten”. Jag frågade dem som trängdes i lokalen. Vad tycker du? Varför har du kommit? Var det som du förväntat sig.

De flesta hade förväntat sig något annat. Förvånade sa många: Han är ju bra! Jag trodde att han klottrade som i en barnteckning, har jag hört. Han kan ju måla!

Galleristen fick sälja tio tavlor på de tre timmar galleriet var öppet. Några var förbannade och sa det. Det här var på tiden, sa någon.  Dom ska inte tala om för mig vad jag ska ha på mina väggar.

Sent på kvällen blev situationen väldigt rörande. Ett polskt äldre par hade rest hela dagen i bil för att ta sig till Malmö. De kom inte fram förrän galleriet var stängt men Henrik Rönnquist var kvar och öppnade upp för paret. Till mig sa mannen: Ingen ska bestämma över mig och min familj vad jag får se, vad jag får läsa. Därför har jag kört hit för att ge mitt stöd.

Mannen tryckte Henrik Rönnquists hand och tackade honom. Efter dagens spänning och mannen stöd började galleristen att gråta.

Jag är så glad att jag vågade, sa han. Det är så många som gjort det i dag, tackat mig.

Alla var välkomna. Alla fick fråga och komma med sina kommentarer till Vilks som var närvarande. Det enda politiska parti som skickat en representant var SD. Jag började undra:

Vad är makteliten i dag rädda för? En liten tecknad hund?

Gudrun Ekstrand, Fil.dr. , författare

Galleri Rönnquist & Rönnquist har skickat nedanstående bilder till oss. Tack för det och tack för att inte alla viker ned sig för islam och fega PK. Förresten Lars Vilks kan måla…men hunden ser ful och galen ut. Tack Henrik och klicka för stora bilder.