Uppdrag granskning och somalier

I gårdagens uppdrag granskning togs det upp lite detaljer kring de somaliska invandrarnas utbildningsnivå. Något riktigt svar fick vi aldrig.

Aftonbladets Martin Aagård har hävdat att 85 % av somalierna har för eller eftergymnasial utbildning och att påstå något annat är detsamma som att vara rasist.

När sådana lögnare som Martin Aagård tillåts leda debatten kan man undra vad syftet är? Att Aagård struntar i fakta och bara blåser på med fritt tyckande är extremt oroväckande. Somalierna i Sverige torde inte bli hjälpta av att han mörkar deras svåra utbildningssituation.

Det är enkelt att kolla fakta. FN-organet Unesco anger att under perioden 2000 till 2007 hade färre än 25 procent av barnen i Somalia tillgång till sex års grundläggande skolgång. (Primary education.) Observera hade tillgång till, vilket inte alls måste betyda att de faktiskt gick där i sex år.

De som gick vidare till Secondary School, alltså över årskurs sex, var sex procent. Sex procent! Se Unescos hemsida HÄR.

Och, tro mig, läget på skolfronten i Somalia har inte förbättrats sedan 2007.

Ovanstående fritt från Ethnopress 

10 thoughts on “Uppdrag granskning och somalier

  1. Inte så länge sedan sade politikerna, att det var så bra att ta hit vuxna människor, de var färdigutbildade och man slapp kostnaden för deras skolgång.
    Men vad kostar att utbilda vuxna analfabeter? Tysthet råder.

  2. Denne Martin Aagård är en typisk representant för
    luspudlarna i journalistkåren, han ljuger , lägger till
    och drar ifrån för att det ska passa hans egna syften,
    och visar sen vilken feg krake han är genom att inte
    ställa upp i programmet i konfrontation mot dem han
    kritiserat.
    För inte så länge sedan fick han påläst från kollegorna
    på Norska Verdens Gang om vilken ynklig figur han är,
    att han tror att bara hans egna åsikter är dom rätta!

  3. Primery school brukar ha ett sjunde år, eller också var det bara Tanzania som hade det så. I sjuan gjorde man Nationella prov, vilket man också hade i trean eller fyran.
    Det är endast betygen som gäller för de som vill gå till Secondary school.
    Den är uppdelad i tvåårsintervaller, där de som inte klarar gränsen till Form III, måste gå om, eller sluta. Det är då också Nationella prov som gäller. Från Form III delas man upp i vetenskapliga ämnen och konstnärliga ämnen (kanske vad vi kallar humaniora) nya Nationella prov i form IV bestämmer sedan inriktningen på den fortsatta skolkarriären, där highschool Form V och VI öppnar för högskola och universitetsstudier.

  4. Om man skulle använda Martin Aagårds 85% och ta hälften av varje så menar han att över 40 % av somalierna har universitetsutbildning? Jag vet med säkerhet att dessa inte kommit till min stad.
    Men som centern säger så har de flesta som kommer högre utbildning än oss svenskar…..

  5. Om svenska politiker verkligen ville lösa Sveriges problem, så vore det väl mycket smartare att etablera ett samarbete med länder som visar framfötterna.

    Ett utmärkt exempel är Filippinerna som på några decennier tagit en stor del av bemanningen av sjöfarten.

    Jag är övertygad om att de skulle göra ett kanonjobb även inom svensk vård. Man skulle kunna erbjuda platser både i Sverige och på Filippinerna och ha egna plan som flyger klienter och personal mellan länderna.

    Och eftersom detta handlar om ett kristet land, skulle våra åldringar dessutom få ha sina värdesaker ifred.

  6. Undrar var siffran 85% kommer från? Ja, alltså var Ågaard fått den från.

    Och är det vanligt att man använder kategorin ”för eller eftergymnasial”?
    Vore det inte bättre att ange antal skolår i snitt?

    Hur ser en skola ut där 85% går och enbart 28% kan läsa och skriva?
    Kan man verkligen kalla en skola för skola om hälften av deltagarna inte kan läsa och skriva när de lämnar utbildningen?

    • Ang. trovärdigheten avséende den Statistik av Aaagård du nämner. Beräknar Aagård den bara på pojkar eller ingår flickor i den också? Dessutom, blandar man in också hjärntvätten på Koranskolor i statistiken?

KommenteraAvbryt svar