Idag blir det 60-talsmusik, jag tänker nu börja att hoppa lite fram och tillbaka, så att alla som lyssnar ska få ut något om de går in här. Alla har ju inte samma tidsreferenser, och vi håller ju öppet från slutet av 1960-talet till så långt tillbaka som är tekniskt möjligt, och det finns någon som har något att föreslå, då ju den som vill höra något speciellt ur populärmusiken själv vet bäst vad den vill lyssna till. Men idag bjuder Petterssons på Roy Orbison och The Tokens båda startade på 50-talet, men deras bästa framgångar kom under första halvan av 60-talet.
Roy Kelton Orbison, född 23 april 1936 i Vernon i Texas, död 6 december 1988 i Hendersonville i Tennessee, var en amerikansk låtskrivare och sångare.
Roy Orbisons image gick aldrig att ta fel på, nästan alltid klädd i svarta kläder, solglasögon av modellen Ray-Ban Wayfarer och en gitarr av märket Gibson. Hans genombrott kom 1956 när han sände en demo av låten ”Ooby Dooby” till skivbolaget Sun Records, låten spelades in och blev en hit. Efter det följde låtar som ”Only the Lonely” (som såldes i drygt två miljoner exemplar), ”Running Scared”, ”Crying”, ”In Dreams”, ”It’s Over” och kanske den största hiten av dem alla ”Oh, Pretty Woman”. Den senare skriven på 40 minuter och sålde 7 miljoner singlar.
Orbison skrev de flesta av sina låtar själv och de handlar ofta om olycklig kärlek eller sorg. Under de mest framgångsrika åren skrev han låtar tillsammans med Joe Melson. Orbisons sätt att skriva låtar var lite speciellt; han följde inte några ”kompositionsmallar” utan ofta bara började han och så blev det som det blev. En av hans låtar, ”Southbound Jericho Parkway”, har bara vers utan refräng eller melodislinga.
Orbison turnerade över stora delar i världen, ibland tillsammans med stora band som The Beach Boys och The Rolling Stones. 1963 turnerade han i Storbritannien med The Beatles.
Orbison höll på att göra comeback efter succén med supergruppen Traveling Wilburys 1988 och det nya soloalbumet Mystery Girl som låg färdig för utgivnining i början av 1989. I en paus i sin långa, ansträngande PR-turné besökte Roy sin gamla mamma i Tennessee. Två steg innanför ytterdörren föll han ihop i en hjärtattack, rakt i sin mors armar. Han avled samma dag, den 6 december 1988, bara 52 år gammal.
Roy Orbison fick tre söner med sin första hustru Claudette (som fick en låt uppkallad efter sig, skriven av Orbison och framförd av The Everly Brothers år 1957), som dog 1966 efter blivit påkörd av en lastbil medan de körde sina motorcyklar, och Orbison såg sin fru avlida när de precis hade försonats. Senare dog två av deras söner i en husbrand 1969. Johnny Cash köpte fastigheten och planterade ett fruktträd där huset hade stått. En av sönerna överlevde, bor numera i Texas och skriver en del sångtexter.
Med sin andra fru, Barbara, fick han två söner, Alexander och Roy Kelton Jr., varav den senare (åtminstone 2008) hade ett hus på Österlen i Sverige. Barbara, som ägde alla rättigheter till Roy Orbisons låtar, dog i cancer den 6 december 2011, vid en ålder av 60 år. Hennes död var exakt 23 år efter Roys. Läs mer på Wikepedia mest finns som vanligt på den engelska varianten som ni kan klicka på i Svenska delen ute i vänstra kolumnen, står alla språk som berättar om detta.
Roy Orbison – Lana
Roy Orbison – Pretty Woman
Only the Lonely
The Tokens – The Lion Sleeps Tonight
The Tokens var en amerikansk doo wop-grupp som bildades i Brooklyn 1955. Gruppen bestod av Hank Medress, Neil Sedaka, bröderna Mitch och Phil Margo samt Jay Siegel. Gruppen fick sin största hit 1961 med sin version på den ursprungligen sydafrikanska sången The Lion Sleeps Tonight. De fortsatte som aktiv grupp under resten av 1960-talet men lyckades aldrig nå så stora framgångar som de gjort med The Lion Sleeps Tonight igen. De bröt upp i början på 1970-talet. Idag går de under namnet The Tokens featuring Mitch and Phil Margo eller The Margo Brothers’ Tokens och är fortfarande aktiva. Mer att läsa på engelska Wikipedia HÄR
Ny låt till Roy Orbison. Only the lonely.
Håller med föregående skribenter Roy var en fantastisk artist med en enastående röst och massor av fina låtar. Dog tyvärr alldeles för tidigt när han fått en ny vår med Travellin Willbury grabbarna och en ny skiva som nog hade blivit en bestseller även om han inte dött strax innan den släpptes.
Visst var Musiken på en helt annan nivå på 50-60 talet,
och visst hade vi betydligt bättre artister då, till skillnad
från alla gaphalsar som förgyller oss idag, tänk om
dåtidens artister hade haft all den tekniska utrustning
som finns idag!
@Olli
Roy Orbison är självklart en odödlig legend och favorit.
Jag har fortfarande hans dubbel-LP ”Legends of Rock” kvar, och säljer den aldrig.
Roys röst berör mig som ingen annan artists, och vi kommer även att presentera honom under ”Musiktema från A-Ö”, men med andra låtar.
@allemand
Gene Pitney lade jag första gången märke till i slutet på 60-talet, det var låten ”She`s a heartbreaker”, som direkt fastnade på hjärnan.
http://www.youtube.com/watch?v=0nuEAOufC6o
Den låten kunde man då lira om och om igen, utan att tröttna…
Sedan tog hårdrocken och American Graffiti över mer och mer :-).
Frågan är Law of the Land, kommer ni någonsin till O eller R? Jag vill inte vara elak, men det tar tid. Kanske bör ni som jag ta två olika band varje omgång, och inga dubbelmackor. Allt för att öka takten i presentationen. De riktigt stora Världsstjärnorna är väl inte så många, så där kan ni satsa på lite fler låtar av dessa. Detta säger jag i all välmening, och Roy Orbison är en sådan artist som platsar hos oss båda. Liksom en del andra rockkungar från 1950- och 60-tal.
Detta är min Gene favorit: http://www.youtube.com/watch?v=SZqquTZBcts
If I didn’t have a dime, skriven av honom själv.
Nu har ni kommit in i en tidsperiod,då nya ”stjärnor” steg upp på himmeln dagligen..Visst känner jag igen melodierna,men det var s.k dagsländor i min värld..Detta bevisar att var tid har sin charm..och att jag åldrats fortare än tidigt !!
Det ligger en hel del i det du skriver Lars Å Månsson, skivor av vinylplast var mindre än bakelitskivorna och lättare. De gick inte heller sönder om man tappade dem på något hårt material, men för industrin var det bästa att de var mycket lättare att massproducera. Dessutom började ekonomin att blomma i Europa igen, och det hade aldrig tidigare varit så många, som hade grammofon och köpte skivor.
Av de skivor som jag tar upp här, har framförallt två varit sådana som har spelats av andra band, och på så vis ofta fått ett andra och tredje liv som covers. Men även originalinspelningarna har haft lång varaktighet. Där ju Pretty Woman också är en film, där Roy Orbisons hit (7Miljoner sålda ex) gick som en röd tråd genom filmen. Jag har sett den på TV flera gånger, genom min dotter som älskade den. Så jag antar att filmen är från 1990-talet. Det är ju också strax efter Roy Orbinson dog 1988.
Den har jag missat totalt allemand, men Roy hade ju mycket sorg inom sin första familj. Själv kom jag inte in på Roy Orbison förrän med Pretty Woman, som det ovan står att han skrev på 40 minuter. Jag tror nog själv att det bara var ett utkast till den låten. På den tiden var ju skivor mycket dyrare än nu, när hänsyn tas till de flestas totala inkomster. Till julen 1964 låg den dock med bland julklapparna, som singel från en av mina bröder, och då var den inte så gammal. I Sverige kom den nog ut under november. Men nu glömde jag ju nästan, att kolla om din favorit finns med bland YouTube-videorna. Jodå från 1960, alltså lite äldre än de jag spelade. Först hade jag Only the Lonely som ju också är bra, men tog sedan den mycket gladare Lana för att visa att det också fanns sådant hos Roy Orbison.
Nu snackar vi musik. Min Roy-favorit är dock fortfarande Today’s teardrops skriven av Gene Pitney.