Skaraborgs sjukhus dras liksom övriga delar av sjukvården här nere i Västra Götaland med ekonomiska problem.
Som vi berättat här på ”Pettersson” så är sparbetinget för Skaraborgs sjukhus 220 miljoner nästa år.

Det hindrar inte regionledningen från att utöka guldkanten på sjukhusdirektören Birgitta Molin-Mellanders avtal.
Från 2006 till 2012 har sjukhusdirektörens lön ökat från 81000 till 102000 kr per månad. Hon tillhör dem som kommer att få behålla sin tjänstebil, medan andra blir av med den. Hon har dessutom sedan 2010 en pensionsförsäkring på 2000 kr per månad. Skulle hon bli av med jobbet så väntar en fallskärm på 3 miljoner som hon alltid får behålla, även om hon får ett annat jobb.
Nu ska hennes lön höjas till 104000 kr per månad mitt uppe i allt besparingsarbete.

Regiondirektören Ann-Sofi Lodin motiverar lönehöjningen med att besparingar är ett tufft arbete. Någon hänsyn till besparingarna som ska göras sker inte när man sätter den nya lönen märkligt nog.

Man kan väl konstatera att både Sjukhusdirektören och Regiondirektören uppfyller de krav som numera verkar ställas på högre chefer i offentlig förvaltning. Total brist på kontakt med verkligheten och total brist på empati för de anställda på golvet.

Inte för en sekund funderar man över symbolvärdet på sina handlingar och de signaler de skickar till människorna på golvet. Det viktiga är att mycket får ännu mer, vilket ger girigheten ännu ett ansikte. If you´ll scratch my back I´ll scratch yours.

Vi får väl hoppas att Regiondirektörens resonemang om att det är jobbigt med besparingar också får ett rejält genomslag nästa gång när det är dags att diskutera löner för sköterskor och undersköterskor. Det är jobbigt med besparingar, mest för personalen på golvet skulle jag vilja påstå.