Statens betalningar i december resulterade i ett lägre underskott än beräknat. För helåret 2012 blev underskottet 24,9 miljarder kronor, enligt Riksgälden. Trots underskottet är statsskuldens andel av BNP på mycket låga nivåer, 32 procent. Det är lågt jämfört med nästan alla andra utvecklade länder och på en nivå som Sverige inte haft sedan slutet av 1970-talet.
Det lägre underskottet i december beror på högre skatteinkomster på cirka 4 miljarder kronor samt lägre utbetalningar från ett antal myndigheter. Räntebetalningarna på statsskulden blev 7,3 miljarder kronor, vilket var 0,3 miljarder kronor lägre än prognos.
Statsskulden var 1 153 miljarder kronor i slutet av 2012. Det motsvarar 32 procent av BNP. Statsskulden som andel av BNP har sjunkit till dagens låga siffra från nära 80 procent 1995. Det beror på att statsfinanserna har blivit betydligt starkare sedan den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Det som bidragit mest till den lägre nivån är kraftiga nerdragningar av utgifter under mitten av 90-talet och en stark ekonomisk tillväxt. Staten har också fört över pengar från AP-fonderna till statskassan och sålt aktier i bland annat Telia. Samtidigt som statsskulden har minskat har BNP ökat. Det gör tillsammans att skuldens andel av BNP har sjunkit relativt snabbt.
Utslaget per invånare i Sverige är statsskulden 122 000 kronor. Svag tillväxt och ökad arbetslöshet sätter press på statsfinanserna de närmaste åren. De flesta bedömare ser fortsatta underskott både 2013 och 2014.
1 000 experter från näringslivet, den akademiska världen, myndigheter samt välgörenhetsorganisationer har deltagit i den årliga studien som görs på uppdrag av World Economic Forum. Experternas bedömningar av risker för globala kriser ser enligt Der Spiegel mörkare ut nu än vad som kommit fram i tidigare rapporter och sannolikheten för krisscenarier de närmaste tio åren anses vara högre.
Växande inkomstklyftor lyfts fram som den enskilt största risken som kan utlösa potentiella kriser.
Tack för tipset 73:an