Av Stefan K

Johanna Hildebrandt spår en dyster framtid för afghanska kvinnor när de utländska trupperna lämnar landet och ger samtidigt vänstern en känga.

Förra veckan omkom Hanita Safi, chef för ministeriet för kvinnofrågor, när bilen hon och maken färdades i sprängdes i luften av en apterad bilbomb. Hildebrandt ger flera andra exempel på afghanska kvinnor som vågat ifrågasätta det talibanska styret och som inte minst kämpat för kvinnornas rätt i Afghanistan.

När de utländska trupperna lämnat Afghanistan för gott, spår Hildebrandt en svår tid för landets kvinnor. Hon tar upp exemplet med en kvinna som anklagades för äktenskapsbrott och avrättades framför hundratals jublande män som skriker att ”Det var Allahs order att hon skulle skjutas”. Här ger också Hildebrandt den svenska vänstern en välförtjänt känga, då de jublar över att de utländska trupperna ska tas hem, det amerikanska misslyckandet och vänsterns sekundära prioriteringen över de kvinnor som förtrycks och mördas av religiösa fascister.

Fast samtidigt. Varför skulle vänstern opponera sig över afghanska kvinnors öden, när de inte säger ett knyst om det förtryck och den kvinnofientlighet som importerats till Sverige? Separata badtider, kvinnor som inte får klä sig som de vill, flickor som inte får bli kära i fel pojkar, tvångsgifte, barngifte och kvinnor som förpassas till hemmet av män som samtidigt förlustar sig med annat, är nog här för att stanna och vänstern säger inte ett ord.

Källa: SvD

Videon visar kvinnan som sköts p.g.a. ett påstått äktenskapsbrott.