Av Pettersson 
Regeringens expert går med i extremparti rapporterade många media i veckan med anledning av att läkaren Thomas Jackson, 59, blivit medlem i Svenskarnas parti. Psykiatern och läkaren Thomas Jackson citerades som expert i regeringens utredning om apatiska flyktingbarn som kom 2005. Han menade att barnen tvingades att simulera sjukdom och agera apatiskt av sina föräldrar.
Utredningen skapade en stor debatt och har kritiserats från flera håll, men Thomas Jackson står fast vid sina åsikter.
– Barnen utsätts för svåra övergrepp, och det kommer inte fram, det är en stor tragedi. Jag vet att de är tvingade, säger han till fulmedia.
Nu till det tragiska: våra opartiska media plockar naturligtvis fram lite opartiska ”experter” för att hävda att högerextremisten Jackson inte är att lita på.
En av de journalister som kritiserar Jackson är David Baas som tidigare jobbat på det vänsterextremistiska Expo. Baas använder i sina artiklar Gellert Tamas med ett förflutet i Ordfront.
Gellert Tamas och dubbelmoralens media anlitar i sin tur som expert barnläkaren Henry Ascher som är medlem i Kommunistiska Partiet, tidigare KPML (r) som är ett revolutionärt vänsterextremistiskt parti.
Ingen av dessa tre vänsterextremister har en bråkdel av Thomas Jacksons trovärdighet och när de påstår att Jackson och svenskarnas parti är extrema är det som att skjuta med artilleri i glashus.
– Pettersson vill påstå att när våra samlade PK-media använder dessa personer som sanningsvittnen tappar media all trovärdighet. För dessa tre vill ge alla asylsökande uppehållstillstånd av vilka skäl som helst. Jämfört med dessa tre var Mao en högerextremist, de kan närmast jämföras med Poohl Pot.
Hej, jag fick följande debattartikel idag refuserad av Newsmill.se. Kan inte ni på bloggen här lägga upp den som en artikel! mvh TJ
Därför mitt medlemskap i Svenskarnas Parti
Senaste veckan har riksmedia och lokalmedia varit fyllda med sensationsrubriker över mitt val att gå med i Svenskarnas Parti. Groteska anklagelser som att jag är aktiv nazist och högerextrem har dominerat inte bara i papperstidningar med deras websites utan också i Sveriges Radio och TV.
Men hur är verkligheten med den där dr. Jackson? Är det någon som lyssnar när han berättar varför han går med eller är jag bara en projektionsskärm för en komplexfylld paranoiditet hos journalistkåren som går över alla gränser när det gäller konservativa, traditionskristna eller för den delen nationalister av samtliga varianter i Sverige.
Bakgrund till min medlemsansökan:
Den 25 mars 2012, alltså för mindre än en vecka sedan, läste jag i media och hörde på Sveriges Radio att Borgholms Kommun hade beslutat att äldre dementa patienter inte skulle få deltaga i kristna andakter med sång av gamla psalmer. En aktivitet som de äldre dementa hade uppskattat mycket. Skälet enligt den trettioåriga chefen Anna Hasselbom lär ha varit att ”Öland nu är mångkulturellt och då kan vi inte favorisera en viss religion”. Kära läsare, där, just där gick gränsen för mig.
Jag sände därför 25 mars ut ett email till TT, Expressen och många andra redaktioner att nu går jag med i Svenskarnas parti i protest mot behandlingen av dementa och apatiska barn i Sverige.
Som erfaren doktor som handlagt och justerat mediciner på tusentals fall av äldre och dementa patienter så vet jag hur svårt de har det när de sakta men säkert glider in i demensens dimma, med ångest och depression där dag ofta vänds till natt och tvärtom. Detta är en process som tar år och är ett stort subjektivt lidande, gränsen mellan dröm och verklighet suddas ut. Med all säkerhet vad vi förstår på ett skräckinjagande sätt. Mjuka färger, vänligt bemötande, gemenskap runt teman, speciellt sådana som de gamla känner igen vet vi är ångestreducerande. När dessa äldre simmar runt på demensens ocean kan de i stunder få fäste och vila på öar av minnen, ofta barndomsminnen, gärna musik de känner igen. Om det tillika är musik av religiös karaktär som handlar om hopp om en bättre värld som sjunges gemensamt med andra så är detta givetvis något underbart och meningsfullt för dessa äldre som är sårbara och utsatta. Gemenskapen och sången är ångestlindrande och kurativt. Detta skall nu tas ifrån dem i mångkulturens namn. Jag finner detta inte bara ociviliserat och grymt utan oacceptabelt. Den moderna mångkulturen har i detta fall tappat viss legitimitet för sina civilisationsanspråk. Jag menar det finns ett fler liknande händelser men just detta med de dementa som tillsammans med utsatta barn är våra mest sårbara grupper var avgörande för mig att gå med i ett politiskt parti som liksom jag är klart kritiskt till det mångkulturella samhällsbygget. Vi anser det kan leda till mer eller mindre oklarheter som skapar oro och alienation hos människor. Det riskerar bli ett värdeanarkistiskt samhälle där tydliga moraliska och etiska system saknas.
En annan grupp som torde bedömas vara lika utsatt som dementa menar jag är de ”apatiska barnen”.
Alltså flyktingbarn i Sverige som både undertecknad och mitt eget läkarförbund British Medical Association (BMA) anser utsättes för svåra tvångsövergrepp av vuxna i deras sällskap i form av att de på en gradvis skala från mycket ringa till mycket svår psykisk eller fysisk press tvingas till att ligga tysta, stilla, sondmatas månad efter månad för att familjen skall få asyl. Detta var en slutsats som Statens Offentliga Utredning, om apatiska barn år 2006, öppnade upp för och som alltså får stöd av BMA vars ståndpunkter i frågan även undertecknad delar.
BMA:s ståndpunkt i frågan är tämligen preliminär. De har nämligen endast haft en känd professor i barnpsykiatri i Sverige, som dock väl känner till problematiken. Och deras etiska kommitte, september 2011, har allmänt endast uttryckt stark oro, ”deeply concerned” att barnen missbrukas i svenskt asylsystem.
Trots BMA-dokumentens preliminära karaktär kan det dock med god evidens sägas att BMA har samma ståndpunkt som den som jag uttrycker i SVT:s Kulturnytt som sändes måndagen 26 mars. I ärlighetens namn uttrycker BMA det ännu tydligare än jag gör det i SVT-intervjun. De uttrycker nämligen juli 2008 ännu tydligare än jag att de antar att barnen skadas av det svenska systemet som tillåter vuxna pressa barnen till ”apati”. Och att några barn skadas svårt.
Jag har i min ägo dessa två dokument från BMA:s representanter.
Jag har upprepade gånger bett svensk media att redogöra inför allmänheten för att dessa dokument existerar. Jag har bett hela mediaspektrat från Svenska Dagbladet till långt ut på vänsterkanten visa intresse. Jag har även frågat långt ut på högerkanten. Sverigedemokraterna är ointresserade liksom andra. De enda som visat intresse för dokumenten är de som svensk media kallar yttersta högern.
Jag tror jag förstår varför. Sveriges Televisions journalist Gellert Tamas har nämligen upprepade gånger stämplat mig som högerextrem. Han gjorde det september 2006 i sitt vinklade program om apatiska barn som gick i SVT:s granskande flaggskepp Uppdrag granskning – jag gjorde allt för att begära genmäle men SVT var avvisande. Jag var till och med uppe med en namnlista vid SVT:s reception på Gärdet som jag lämnade där för vidarbefordran till VD Eva Hamiltons kansli. På namnlistan hade personer som stöttat mig skrivit under att jag borde få genmäle. Jag var chanslös, jag fick inte ge replik till det program jag blev intervjuad och totalt sönderredigerad i av en journalist med en bakgrund i socialism som gör honom betydligt rödare än jag någonsin varit blå. Gellert Tamas vinkling i sitt reportage om apatiska barnen kom som ett dråpslag mot Statens Offentliga Utredning, undertecknad personligen och många fler. Att Tamas reportage var osant med riggade ”högerextrema nätverk” i en statlig utredning, så han själv kunde framträda som en hjälte, var det få som förstod.
Kort och gott. Jag har i år tagit ledigt från mitt läkararbete för att som huvuduppgift påvisa Gellert Tamas extrema vinklingar av apatiska barn tragedin vi har i Sverige. Vinklingar som han med hjälp av Sveriges Radios och Sveriges Televisions kommunikationsplattformar kunnat torgföra som ”sanningen om den oerhörda skandalen om de apatiska barnen”
Svenskarna Parti sa till mig för en månad sedan att de kunde stötta mig i mitt jobb att avslöja journalisten Tamas. Jag fick då publicerat ett av BMA-dokumenten på deras hemsida. Jag är mycket tacksam för det. Jag tror faktiskt att i en levande demokrati behövs det både vänster-och högerpartier långt ut på sina kanter. En politisk pluralism.
Svensk media svalde betet om mitt medlemskap i Svenskarnas Parti med hull hår. Undantag Expressen och några till. Expressen var sakliga och uppgav det centrala jag sagt nämligen att jag kommer att vara kvar i Svenskarnas Parti som en protest mot mediaetablissemanget så länge övergreppen på apatiska flyktingbarnen i Sverige fortsätter. Det viktigaste var dock att mediadrakarna SVT och SR svalde betet. De kallade nämligen in sin, enligt min åsikt, okunnige expert på apatiska flyktingbarn igen. Tamas fick ånyo framträda i all sin glans och oemotsagd i både radio och TV framställa mig som högerextrem, samt att mina medicinskt diagnostiska åsikter är kopplade till nationalsocialistisk ideologi – trots att Engelska Läkarförbundet säger samma sak.
Jag vill bestrida det Sveriges Television och Sveriges Radio låter Gellert Tamas offentligt påstå om mig och mina åsikter.
Dr. Thomas Jackson
Inte oväntat, sannerligen.