Idag tog jag en tur i markerna med kameran. Det var en underbar senvinterdag, kanske den första vårdagen. Solen gnistrade i 10 cm nysnö och temperaturen steg till några plusgrader. Det var inte långt ifrån att jag plockade fram ginflaskan, lite tonic med ett par isbitar och satte mig på en stubbe och njöt av livet.
Det kvittrades och tjattrades i snåren. Talgoxen filade och större hackspetten trummade och från en björkkvist hälsade den tuffa blåmesen på mig. Den är stentuff och kör ofta iväg de som är betydligt större. Den håller rent och bestämmer i sitt revir.
Det är obegripligt att inte den valdes till Sveriges nationalfågel.

Den lever farligt. Den är ju gul och blå.
Men Stefan, du vet väl att man får börja med att smyga på uppstoppade djur. Det går inte att gå direkt på levande.
Du är en begåvning Pettersson. Själv lyckas jag bara knäppa suddiga bilder på skator och fiskmåsar.
Så söööt 🙂
Pettersson.
Medan du sitter ute i solen och njuter senvintern,har jag idag följt slutet för en av Tyskland`s nutida förrädare..
Bundespresident Wolff,som redan i samband med valet till sin post var omtvistad.Nu 1½ år senare,efter att ha skämt ut sig med bl.a invandrarkramiga uttalanden,och dubiösa låneaffärer,tvingas han idag träda tillbaka.
M.a.o fick han dyrt betala sin ”korrekta” inställning,för den arabiska massinvasionen i Tyskland.Ett rejält minus även för den sittande regeringen,som stilla tigande har accepterat hans amtsutövning !!
Kan man kanske hoppas,att ett sådant slut även kommer till stånd,för alla de ”korrekta” invandrarvänliga i Sverige som höjer Islamsiterna till himmelen…
Blåmesen är min favorit 🙂
Vi har också sådana små gynnare i våran trädgård.
Då har du haft en mycket trevligare dag än jag haft i Malmö.
Fast en ny vän har jag fått idag, den äldre kvinnan som blev rånad.
Eva-Marie
Den är med andra ord ingen mes utan en tuffing. 🙂