Diverse

Vi har inget att göra

Pettersson2 kommentarer

Av Stefan K

Igår, torsdag, hade SvD en artikel som heter ”Nu måste polisen ta kontrollen i Malmö”.

Ni kan själva läsa den och givetvis kommentera (tack SvD). Jag visar här en av kommentarerna till artikeln.

Med denna information i huvudet, vill jag att ni reflekterar över det Rosengårdsborna och inte minst deras ungdomar skyller bilbränderna, stenkastningen, morden, våldet och skadegörelsen på. ”Vi har inget att göra”. Vad gör politikerna för att stoppa bilbränderna, stenkastningen, morden, våldet och skadegörelsen? Jo, de kastar in ytterligare miljoner för att skapa en trivsel och se till att ungdomen har något att göra.

2 thoughts on “Vi har inget att göra”

  1. Ingen skjutbana?

    Jag tycker att hela Malmö är en enda stor skjutbana!
    De mest företagsamma åker till sina hemländer efter vapen av alla spännande kalibrar och prestanda, samt passande, bevisat effektiv, ammunition.
    Billigare än en brödlimpa, som någon insatt blatte uttryckte sig.
    Moskeerna och släktens inavlade traditioner står för den glödande motivationen och terroristlägren med praktisk vapenträning i hemländerna ligger tätare än McDonalds gör här.
    ”Semestrarna” hem och därmed kostnader för vapenimporten betalar ju dessutom de korkade Svenska ”generösa” skattebetalarna!
    Och vem nöjer sig med tråkiga döda papptavlor, när man på ett autentiskt sätt kan få se blodet pumpa och spruta, verklighetstrogna desperata böner om nåd och sedan dessutom, som en bonus, kan njuta av anhörigas bottenlösa sorg?
    Precis som i de länder de säger sig ha flytt ifrån alltså!
    Skillnaden är väl att risken och konsekvenserna av att åka fast i Sverige är minimal.
    (OM man nu inte råkar vara Svensk, alltså)
    Även övningsfält för bombsprängning ligger ju provokativt utspridda över hela staden, vem kan morstå att spränga en polisstation?

    Självklart blir även polisen tagna på sängen av utvecklingen, vem skulle ha kunnat tro att politiker och media med(ia)vetet ljugit om den spännande mångkulturens förträfflighet, ”fredens kulturer” och de skimrande, gränslösa ekonomiska vinsterna med berikningen?

    Svar

KommenteraAvbryt svar