Pettersson

Flera svenskar som misstänktes för samröre med den östtyska underrättelsetjänsten Stasi lämnade betydligt allvarligare typ av information om Sverige än vad Säkerhetspolisen kände till. Det visar en ny bok om svenskarna som arbetade för Stasi.

– Stasis infiltration i Sverige var mycket större än man trodde och Säpo anade inte riktigt vilken betydelse Sverige hade som ett tyngdpunktsland, en buffertstat, mellan öst och väst under det kalla kriget, säger professor Birgitta Almgren, professor i tyska vid Södertörns högskola, som skrivit boken.

Nära 3 000 Stasirapporter skrevs om Sverige under åren 1950 till 1989 om bland annat inrikespolitik, industri och försvarsfrågor.

Minst ett 50-tal personer bosatta i Sverige hade kontakter med Stasi och ett 70-tal östtyska medborgare rapporterade regelbundet om svenska förhållanden till det forna DDR.

Stasi försökte medvetet värva agenter i Sverige för att framför allt försöka förhindra ett svenskt närmande mot väst och försvarsalliansen Nato. Det berättar Birgitta Almgren i sin nya bok. För tio år sedan gjorde den svenska säkerhetspolisen en egen utredning om svenska medborgares samröre med Stasi.

Birgitta Almgren har fått granska denna utredning och kan visa att Säpo i flera fall missade att gå till botten med anklagelserna och nöjde sig med att endast förhöra misstänkta Stasimedarbetare.

Genom att jämföra Säpos uppgifter med det kartotek över Stasiagenter som numera finns i den amerikanska underrättelsetjänsten CIA:s ägo och sedan samköra dessa uppgifter med de databaser i Berlin där alla Stasis rapporter finns samlade, har Birgitta Almgren hittat viktig information som den svenska säkerhetspolisen inte kände till.

– I flera fall där Säpo har lagt detta till handlingarna så har jag sett att de här ”informella medarbetarna” har påstått att de inte på något vis avslöjat något om Sverige, men nere i Siradatabasen ser man ju vilka rapporter de har lämnat. Det har då till exempel rört sig om rapporter om svensk inrikespolitik och så vidare.

Birgitta Almgren är förbjuden att namnge eller ta kontakt med människorna i Säpos Stasiarkiv. Eftersom hon anser att deras perspektiv saknas i hennes bok efterlyser hon dem i förordet. Läs mer på Dagens Nyheter

─ Pettersson noterar att trots att många av dessa spioner fortfarande är aktiva journalister  ägnar sig deras kollegor åt att jaga Ingvar Kamprad för vad han gjorde som 17-åring 1943 och drottning Silvia för vad hennes pappa gjorde.

Ekot