Det var ett tag sedan jag skrev på Petterssons , men här kommer mitt senaste alseter som jag fick publicerat i SN den 17/6.
SN har en liten ovana att ändra mina rubriker och hade döpt om denna till ”Kostsamt”, vilket tog bort lite av udden från den kommande texten tycker jag.
Här kommer i alla fall orginalutgåvan.
En ”lyckad” integration
Insikten om problemen med den nuvarande invandringspolitiken tycks äntligen ha nått Finansministern.
I Finanspolitiska rådets debatt den 1/6 konstaterade Finansministern bla följande:
” ”skall vi ha så pass mycket invandring som vi har i Sverige? Med ett socialbidragsberoende bland invandrare på över 50 % plus bidragsberoende i andra transfereringssystem så är det ett mycket stort problem”
Ett skäl till att det ser ut som det gör får man kanske när man läser senaste numret av ”Kommunalarbetaren”.
I ett reportage beskrivs lyckan för en 80 årig dam som fått komma in på äldreboendet ”Persikan”.
Det var som att komma ”hem” berättar den gamla damen. Här pratar alla persiska och de lagar persisk mat.
På väggen i vardagsrummet hänger den persiska flaggan och på TV visas en persisk musik- kanal.
”Hem” är alltså inte Sverige. Den gamla damen har varit i Sverige 20 år, men har svårt att prata svenska. Man får förmoda att hon inte varit yrkesverksam i Sverige över huvud taget.
Man kan fundera över om det är så här en ”lyckad” integration ska fungera. Ska människor fortsätta att leva på isolerade öar av kultur, språk och ursprung och betrakta dessa som sitt ”hem”. Vi har över 100 språk som talas i Sverige idag. Man kan undra hur åldringsvården skulle se ut och vad den skulle kosta om detta är lösningen i det långa perspektivet.
Om känslan för ”hem” inte är Sverige, så kan man kanske bättre förstå den låga viljan till att gå ut i yrkeslivet och bidra till ett land som man över huvud taget inte betraktar som sitt hem. Därmed är man tillbaka till det problem Finansministern tog upp den 1/6.
De enda som förmodligen är lyckliga över denna situation är myndigheterna i Iran som på ett elegant sätt lyckas vältra över sina pensionskostnader på de svenska skattebetalarna.
Detta ger anledning till ånyo att fundera över den fråga som ställts så många gånger, men som alltid blivit obesvarad. Vad kostar egentligen den nuvarande svenska invandringspolitiken ??
Stefan Hallberg
tja det finns inget som hindrar vem som helst att starta ett äldreboeende vad jag vet. kommunerernas fantasiprissättning gör att det blir en baggis att få det att gå runt ekonomiskt med. tittar man på det lilla så är etnisk inriktning på ett äldreboende inte fel då äldre tenderar att gå tillbaks till ungdomen och vill ha sånt de känner igen.
finns finska boenden och troligtvis en hel hög till. att det ska finnas etniskt ”svenska” boenden är inte fel att kräva och har inget med rasism att göra utan gör att de äldre får det bättre på gamla dar.
i det stora så är ju frågan vad tanten gör här och varför det är en fråga för svenska skattemedel att ordna ett etnisnskt boende.
Hej Stefan, det var på tiden. Din insändare lade jag ut samma dag den var med i SN. Dock under SN:s rubrik ”kostsam”. Det är lite synd att SN ändrar rubriker men det gör de nästan alltid.